tisdag 21 oktober 2008

Max Ernst, Dröm och Revolution på Moderna Muséet

Från början av 1900-talet fram till 1970-talet skapade Max Ernst en stor mängd fascinerande verk. Dadaism och surrealism - rörelser som både inspirerade och inspirerades av Max Ernsts fantasifulla tavlor.

I de tidiga verken ser vi människokropp och mekanik i märklig symbios; kroppsdelar är utbytta mot maskindelar, luckor kan öppnas på oväntade ställen, lemmar med ny form och funktion har vuxit ut och format en ny sorts varelse. I främmande landskap rör sig människor som är halvt djuriska och halvt utomjordiska (och till det utomjordiska verkar tidstypiskt nog det kvinnliga höra). Det ser ibland litet skrämmande ut, men inte brutalt utan hypermodernt.

Under åren provade Max Ernst ut nya tekniker för att få fram de effekter han ville. Men det betyder inte att hans tidigare tavlor på något sätt verkade ofullständiga. Fastän han säger själv att han som konstnär måste pröva sig fram, så ser varje verk mycket väl genomtänkt och genomfört ut. Inte minsta slarv: varje millimeter av duken är täckt av färg eller form i noggrann detalj.

De surrealistiska målningarna Max Ernst målade redan på 1940-talet ser bekanta ut idag, när tiotusentals drömmande tonåringar åstadkommit liknande skapelser. Psykedeliska färger, slingrande monster med hundratals ögon, mystiska städer och djungler. Men här ser vi ju faktiskt de första försöken att gestalta sitt undermedvetna, drömmen, fantasin, inklusive det skräckinjagande.

Det är helt rätt att en konstnär som målat så fysiskt expressiva verk som nästan ser ut att vara tredimensionella, förr eller senare vågar sig på skulpturer. Nu liknar inte Max Ernsts skulpturer de tidiga målningarna, utan har en form som både är helt ny och ändå liknar figurer han målat tidigare. Enkla släta figurer breder ut sina armar eller vingar och tar så mycket plats de bara kan. Ansiktsdragen är naiva grin, men det känns som att det rör sig mer under ytan än vad vi ser.

Max Ernst har arbetat sig igenom så många motiv och tekniker och stakat ut vägen för sina efterföljare, att han är som en Miles Davis i 1900-talets konstvärld. Inte för ett ögonblick har han tappat sin unika känsla. Han har heller inte tappat kontakten med konsthistorien utan använt sig av beprövad kunskap för att ta ett språng in i framtiden.

Moderna Muséets utställning innehåller ett stort antal fulländade verk, som det är värt att sätta av ordentligt med tid för att se. Utställningskatalogen är också en investering: en stor, tjock bok fylld med bilder av de fantasieggande konstverken och ingående texter som sätter Max Ernsts historia i perspektiv. Gå och se!

Länk till Moderna Muséets sida om Max Ernst-utställningen

2 kommentarer:

Hermia sa...

Hm. vet inte om min kommentar från igår verkligen kom fram...
Hur som helst nu har jag sett utställningen!! Den var verkligen jättefin och intressant. Men jag är glad att väninnan och jag gick en guidad tur, något jag sällan gör, för det gav en bra ingång till verken. Tyvärr hann jag inte shoppa någon katalog/bok för jag fick alldeles för bråttom till tåget. Det får bli vid ett senare tillfälle.
Stort tack för tipset!!

Jenny B sa...

Vilken bra idé att gå på guidad tur! Det skall jag också försöka hinna med, tack för idén. Så bra att du tyckte om utställningen!
(Så synd att gårdagens kommentar försvann!)