Maskhålen som förbinder olika planeter i universum är av okänd konstruktion, men på något sätt är de under (legal) kontroll av ätten Carlyle. Lucinda Carlyle hör till den yngre generationen, och när hon leder en grupp utforskare till en ny plats väcker de liv i kraftfulla krigsmaskiner som krossar de flesta i styrkan. Förlusterna i människoliv är inte oåterkalleliga, tvärtom har de dödade gjort backuper av sig själva och kan återuppväckas, men det är mentalt plågsamt för dem och kostsamt för Carlyle, och Lucinda känner av släktens missaktning.
Planeten de hamnat på kallas Eurydice och befolkas av människor som flydde från jorden då en Hard Rapture skedde - under ett världskrig tog USA:s AI över och började tvångsansluta människors sinnen. Långa liv och förmågan att återuppväcka döda gör att aktörer från det kriget återfinns här och nu, något hundratal år senare. Eurydice är teknologiskt framstående och också ytterligt fixerat vid vackra ytor; genetik och skönhetsoperationer gör alla till supermodeller och modet växlar varje dag. Kultur i form av teater och musikaler är uppskattat men vad som ges är otroligt förvrängda skeenden ur mänsklighetens historia, med Leonid Brezjnev som heroisk prins som strider mot Andropov och onda utlänningar.
Vi befinner oss i en framtid som är högteknologisk och därtill innehåller artefakter som förmodligen, men inte helt säkert, är utvecklade av det AI som tog över jorden. Det finns olika faktioner som förhåller sig olika till dessa artefakter och tekniken som går att utvinna från dem: förutom Carlyle finns America Offline (AO), the Knights of Enlightenment (KE) and Demokratische Kommunistbund (DK). Och så Rapture-fuckers, frifräsare som blir upprymda av att vara i närheten av artefakterna. Det görs också skillnad mellan Runners och Returners vad gäller attityden till jorden, ibland omskrivet till Rebels och Reformers för att mildra förolämpningen som uttrycken blivit.
Allt detta beskriver Ken MacLeod i ett textflöde som inte direkt är trögläst, men heller inte så lättydbart eller ens intressant som det skulle kunna vara. Flera mindre trådar lämnas lösa. De ovan nämnda faktionernas intriger och strider framgår efter hand, men till en början gör de läsningen klumpig. Mer spänning i prosan hade också uppskattats när det gäller miljöskildringar och tjusningen av artefakterna, och framför allt inför större skeenden i handlingen, vilka nu mest flyter förbi i ett jämnt tempo. Perspektiven känns små när de skulle kunna visas som stora och svindlande. Kontentan blir att människor alltid slår sig samman i grupper och krigar mot varandra, och kanske är det den sorgliga slutsatsen man kan ta med sig från boken.
