Märket av Fríða Ísberg

Ibland sker det grymma våldsdåd; någon misshandlar eller mördar någon som förnärmat dem eller till och med en närstående. Utstötta tonåringar beväpnar sig för att skada skolpersonalen eller den enda klasskamrat som någonsin visat dem vänlighet. Ofta är förövarna själva trasiga efter att ha blivit illa behandlade för att de beter sig konstigt och inte kan kontrollera sitt beteende. Hur kan samhället förhindra det? Hur kan man hitta och stoppa, allra helst hjälpa de här personerna innan något hemskt händer?

I samhället som boken Märket beskriver, ett Island tjugo minuter in i framtiden, finns ett test för att avgöra det. Empatitest skall det numera kallas, då det registrerar en persons reaktioner på svåra situationer och på så vis mäter hur stor empati hen har. Ligger ens utslag för lågt på skalan rekommenderas man terapi och medicinering för att höja sig mot acceptabla nivåer.

Genom ett spektrum av personer med olika placering på skalan och på samhällsstegen visar Fríða Ísberg skickligt olika konsekvenser av att testresultaten får större betydelse i samhället. Har du misslyckats på testet? Suspekt, då är det färre som vill anställa dig och du har svårare att få huslån. Resultaten får mer och mer betydelse, ett register upprättas och i berättelsen rör vi oss mot en folkomröstning om testet skall bli obligatoriskt. För en del personer är märkningen en trygghet: genom att bosätta sig i ett Märkt område kan man skydda sig mot omärkta personer som vill en illa. Men vi följer också desperationen hos personer som vet att de inte skulle klara ett test. Med god psykologisk insikt hos författarrösten får vi en viss förståelse, med förbehåll, för några av de val som de gör i rädsla och ilska över att bli utpekade. Även bland personer som blivit "godkända" förändras samtalsklimatet och relationerna till andra.

Det är fler än hon som har börjat att tiga. Tiga och lyssna, begrunda, förstå båda sidor och inte våga ta ställning eftersom ett ställningstagande är en generalisering och en generalisering är en våldshandling och det är därför bättre att lyssna och förstå i stället för att bråka och försöka visa att man har rätt.

Fríða Ísbergs bok påminner mig om Houllebecqs böcker, fastän hon rör sig i rakt motsatt riktning till honom. Båda tar en tendens i tiden och drar ut den in extremis. Ísberg gör det mindre underhållande men med större intelligens då hon redan i denna korta bok hinner låta olika aspekter brytas mot varandra. Vi lever i en tid då särskilt millennials lyfter fram sina komplicerade känslor och rätten att slippa såras av andra, så hur skulle det se ut om världen anpassades helt efter de kraven? Ett annat medium att jämföra med är TV-serien Black Mirror som ofta visar scenarier där invasiv ny teknik förändrar hur människor beter sig mot varandra, men boken Märket hinner gå djupare med varje huvudperson i boken och än ett timslångt avsnitt kan göra. Fríða Ísberg är en smart tänkare med kapaciteten att ge sina idéer liv, så att vi läsare kan fundera på om vi ser liknande tendenser redan nu och om det är bra eller dåligt.