Welcome to Chippendales

Snygga, lagom muskulösa män tittade på mig från posters i de amerikanska tidningar jag köpte på 1990-talet, och jag tittade förundrad tillbaka. Jag klistrade upp bilderna på väggen i mitt rum och de andra tjejerna i min studentkorridor kom och beundrade dem ibland. Men mer än så såg jag inte. Att Chippendales var en hel show visste jag men den showen kom aldrig i närheten av mig. Ännu mindre visste jag hur många kontroverser som låg bakom skapandet av Chippendales, men det får vi se i TV-serien Welcome to Chippendales.

Från Indien kommer Somen Banerjee till Los Angeles, tar sig namnet Steve Banerjee och börjar arbeta för att lyckas i Amerika. Klubben han köper hackar sig fram tills försöket med manliga, avklädda dansare blir en succé! Kvinnorna flockas och pengarna rullar in. Genom de åtta avsnitten av serien får vi se hur dansarna bit för bit blir mer välkoreograferade och professionella, och företaget expanderar från klubbkvällarna till fler sätt att tjäna pengar. Oh ja, det blir alltid några minuters lockande dans till skön 80-talsmusik, och mer 80-talskänsla av kläder, frisyrer och möbler som inte är helt snyggifierade utan ofta halvtaffliga och fula men därför ännu mer sympatiska för oss som var med då.

Ingen människa klarar att bygga upp ett imperium helt ensam, och olika personer kommer in med hjälp i olika skeden - promotorn Paul Snider med en tidig investering, koreografen Nick de Noia med snyggare dansmoves, klubbens hangaround Denise med bättre kläder, och så kloka sparförslag från Irene som blir Steves hustru. Men Steve Banerjee vill inte gärna dela med sig av sin framgång till andra - varje insteg från annat håll möts först med motvilja från honom.

Det är litet synd att serien i så hög grad visar Steve Banerjee som sur och ogin mot människorna som hjälper honom, eller låter dem snacka skit om honom bakom hans rygg. Pinsamma motgångar får ta stor plats medan alla runt omkring honom lever livet med jättemycket party, knark och sex hela tiden. Bara sällan får vi se Banerjee lycklig, njutande av sina framgångar. Överhuvudtaget brister serien i de flesta karaktärsskildringarna - folk finns med för att driva handlingen framåt. Men handlingen är ju spännande, och de många dansscenerna gör Welcome to Chippendales till rolig underhållning med några inslag av verklig spänning och sorg.