Klara and the Sun av Kazuo Ishiguro

 Vad vi vet om världen är vad Klara ser och berättar för oss. Klaras syn är speciell, och hon vet inte allt om hur världen hänger ihop, och även det säger något om samhället där boken Klara and the Sun utspelar sig. Vad Klara vet är att hon behöver solljuset för att leva, och av vad hon ser från fönstret i affären där hon och andra Artificiella Vänner finns till försäljning, är att solstrålarna kan göra under även för andra.

Målet för en Artificiell Vän är att bli köpt av ett barn, eller snarare av barnets föräldrar för tillräckligt med pengar. När de osålda dockorna talar med varandra i butiken på natten, och när Klara hoppas att hamna i blickfånget, är det en ny version av hur några finns till för att tjäna andra som vi har läst i Ishiguros The Remains of the Day och Never Let Me Go.

Alla Artificiella Vänner är olika varandra. Klara är extra observant på sin omgivning och drar slutsatser om vad hon ser, medan andra är mer naiva och positiva och de nyaste versionerna tuffare och fräckare. När den bräckliga Josie ser Klara i skyltfönstret får de båda ett intresse för varandra, och efter en osäker tid i de mörkare vrårna av affären får Klara för första gången kliva ut och följa med Josie och hennes mamma till deras hem.

Vad är det för barn som lever i den här nya världen? Föräldrarna månar väldigt mycket om dem, men verkar ibland också nästan rädda för dem. Att Josie så ofta är sjuk gör mamman arg och Josie ber om förlåtelse och lovar att inte vara sjuk mer, som om hon skulle kunna styra det. Tids nog förstår vi att barnen har genomgått ett genetiskt ingrepp för att göra dem smartare, men i en del fall går det fel och barnen insjuknar eller dör, till och med. Och de som överlever verkar ha blivit cyniska och elaka, eller är det bara en effekt av att ha spelat tärning med ödet och vunnit?

Kazuo Ishiguro har sagt att han skriver samma bok i olika varianter. Så enkelt tycker jag inte att det är, men visst kan vi se ekon från andra av hans verk, förutom det nämnda tjänar-skapet och hur olika människor står på olika plan i samhället och någon måste ödmjuka sig och be om hjälp. Här liksom i A Pale View of Hills sker också ett mor-dotter besök vid en utsiktspunkt där perspektiven svajar till.

I Klara and the Sun drar Ishiguro ut några trådar som låter oss fundera på människovärdet och vad som är rätt att göra. Speciellt spännande är några korta, desperata kommentarer och handlingar av Josies far mot slutet av boken. Men överlag känns boken lika disparat som Klaras synfält, och inte riktigt lika rik som Ishiguros övriga korta verk.

Fler böcker av Kazuo Ishiguro:

An Artist of the Floating World

A Pale View of Hills