Under några decennier (här 1945-1970) valde många konstnärer att skapa abstrakta verk, med tanken att det var ett universellt språk som sade mer än avbildande konst. I samband med pågående forskning om den tiden har Göteborgs Konstmuseum gjort en utställning med verk ur sina samlingar. Det är intressant att se de många olika verken samlade på en plats. Speciellt intressant därför att jag i princip uppskattar abstrakt konst - men finner att knappt ett enda av de utställda verken tilltalar mig.
|
Lennart Rodhe, Rotor, 1954 |
I de upphängda tavlorna finner jag ingen harmoni; kompositionen låter inte ögat vila någonstans. Motiven är ibland fokuserade i mitten på tavlan, uppbyggda av partier vars färger och inre proportioner i mina ögon varken skapar skönhet eller dialog. Verken väcker inga känslor hos mig
|
Karl Appel, Gunga i en båt, 1964 |
.
Fastän konstnärerna hade ambitionen att tala ett universellt språk, är de synbarligen influerade av varandra och följer en estetik som idag känns daterad. Deras uttrycksform skiljer sig från vad som till exempel visades på Moderna Museet av
konkretismen från en tidigare period, en estetik som tilltalar mig mycket mer.
|
Jean-Paul Riopelle, Ympskott, 1958 |
I utställningen finns ändå några skulpturer jag tycker om; gjorda med omsorg och en välkommen humor. Framför allt blir jag förstås glad att se en pelarskulptur av
Louise Nevelson (i högra hörnet på bilden nedan). Hennes sammanfogade objekt genomsyras av en kärlek till världen och skönhet i det oväntade pusslandet.
Länk till Göteborgs Konstmuseums sida om utställnignen Det universella språket
2 kommentarer:
Håller med om att de exempel du visar inte är särskilt tilltalande. Intressant att det verkar vara så stor skillnad mellan utställningen i Göteborg och den om konkretism på Moderna i Stockholm, fast den kanske var lite smalare i urvalet.
Jag tänkte också på det. Utställningen på Moderna var ju från en tidigare period (och från en annan kontinent). Kanske ville de konstnärer som visas i Göteborg då göra uppror mot sina abstrakta föregångare och valde medvetet/omedvetet motiv som hade ett annat utseende än de tidigare, som ändå var estetiskt tilltalande.
Skicka en kommentar