Mit teaterår började med en fullträff på Borås Stadsteater, nämligen den starka uppsättningen av Cabaret. Tyvärr hann jag inte se några fler av de intressanta uppsättningarna i Borås under året, vilket jag är litet ledsen över, då ensemblen och föreställningarna brukar vara mycket proffsiga.
Teateri i Jönköping har fört över Shaun Tans tecknade historia Ankomsten till scenen, och jag är glad att jag hann se den när de gästade Stockholms Stadsteater. Men stadsteatern själv hade en del bra att bjuda på under våren: en skönt dekonstruerad Bernardas Hus, och den underbara musikalen Fun Home, som borde ha gått för utsålda hus! Efter sommaren kunde vi rysa och skratta åt den grymma komedin Lite lugn före stormen.
I övrigt är det mest fria teatergrupper som gjort den i mitt tycke mest minnesvärda teatern i år.
Fria Teatern på Kungsholmen spelar många intensiva och välbalanserade pjäser i sin källarlokal. Glasmenageriet är en gripande historia som de satte upp med den äran. Omfamningar på Teater Galeasen höll inte hela vägen men var ändå sevärd. Prima Liv på Playhouse Teater växte å andra sidan fram till i slutscenen, och Hålet på Orionteatern var ljuvligt absurd med en botten av allvar från början till slut. Jag gillar verkligen de stora teatrarna, Stockholms Stadsteater och Dramaten, men är glad att det finns flera scener som kan tala med andra röster, och hoppas att de kan fortsätta att bjuda på originalitet och nyskapande.
Teateri i Jönköping har fört över Shaun Tans tecknade historia Ankomsten till scenen, och jag är glad att jag hann se den när de gästade Stockholms Stadsteater. Men stadsteatern själv hade en del bra att bjuda på under våren: en skönt dekonstruerad Bernardas Hus, och den underbara musikalen Fun Home, som borde ha gått för utsålda hus! Efter sommaren kunde vi rysa och skratta åt den grymma komedin Lite lugn före stormen.
I övrigt är det mest fria teatergrupper som gjort den i mitt tycke mest minnesvärda teatern i år.
Fria Teatern på Kungsholmen spelar många intensiva och välbalanserade pjäser i sin källarlokal. Glasmenageriet är en gripande historia som de satte upp med den äran. Omfamningar på Teater Galeasen höll inte hela vägen men var ändå sevärd. Prima Liv på Playhouse Teater växte å andra sidan fram till i slutscenen, och Hålet på Orionteatern var ljuvligt absurd med en botten av allvar från början till slut. Jag gillar verkligen de stora teatrarna, Stockholms Stadsteater och Dramaten, men är glad att det finns flera scener som kan tala med andra röster, och hoppas att de kan fortsätta att bjuda på originalitet och nyskapande.
2 kommentarer:
Kul att läsa om ditt teaterår och att så mycket bra händer på mindre scener, i mindre städer (det vet jag ju iofs redan.. :))! Inser att mitt teaterår varit rätt magert, kan det ha blivit två uppsättningar? Får ta igen det nästa år!
Så bra om posten inspirerar till att gå oftare på teater! Det är ju en så bra känsla att sitta och se något som spelas just där och då, för just dig, och aldrig kommer att se likadant ut igen. I år känner jag faktiskt att jag har missat en del intressanta pjäser som jag aldrig hann iväg på... så jag behöver också gå oftare nästa år!
Skicka en kommentar