The Player of Games av Iain M. Banks

The Player of Games, andra delen i bokserien om Culture visar även den en mindre lockande sida av att leva i ett post-scarcity-samhälle. Huvudpersonen Jernay Morat Gurgeh är en skicklig spelare som vinner de flesta partier han deltar i, oavsett vilket spel det gäller. Han är inte uttryckligen uttråkad, men har börjat fundera över vad det finns kvar att se fram emot - fler spelomgångar, fler vinster, fler fester med vänner? När det som alltid varit ens nöje och mening i livet inte längre lockar, inställer sig en likgiltighet som kan vara början till en depression, och Gurgeh är på gränsen till att hamna där.

Men hans färdigheter behövs och kommer att prövas under mycket mer kritiska förhållanden än dittills. Culture har under årtionden haft kontakt med det mindre imperiet Azad, vars hela samhällsstruktur och styrelseskick genomsyras av det stora och avancerade spelet med samma namn. Azad är ett stolt och hårt samhälle, men i samhällsskicket finns en inneboende tröghet och orättvisa mot de lägre stående klasserna. Om Gurgeh som utomstående kommer in som spelare i den stora Azad-turnering som är planerad, kommer Culture att vara i en bättre position för att inlemma Azad i sin värld, oavsett hur bra eller illa det går för Gurgeh.

Resan till Azad tar två år och under den tiden övar Gurgeh nästan oavbrutet på det komplicerade spelet. Iain M. Banks är en alltför klok författare och människokännare för att falla för tropen med nykomlingen som sveper in och ställer allt på ända. Till en början är spelmekanismerna svårbegripliga, men Gurgeh lär sig dem till slut och är vid framkomsten redo att spela mot personer som har övat sig i spelet i hela sitt liv. Visst kan han använda sig av resonemang från andra spel mot de olika konstellationerna av motståndare, och ibland är det ändå gynnsamt att inte vara för ödmjuk mot inlärda traditioner utan arbeta på ett oväntat sätt.

Azads miljöer och kultur beskrivs som annorlunda men spännande, och Cultures ambassadör där har redan hunnit go native och börja trivas ypperligt. Men redan från början får vi höra vilka grymheter som pågår i det strikta klassamhället, och under spelets gång blir Gurgehs insatser och den möjliga utgången alltmer en fråga om liv och död, för honom och för många andra.

Beskrivningarna av miljöer, personer och de komplexa speluppläggen är rika och fantasieggande. Än en gång är det drönarna, de artificiella intelligenserna, som står för mer otyglade känslor och ilskna utbrott som inte står en mänsklig tonåring efter. Likt de andra drönare vi möter är Flere-Imsaho som följer med Gurgeh kapabel och rådig i svåra situationer, men också ett välkommet komiskt avbrott. 

Vem är spelaren och vem är spelet? Då Gurgeh är utsänd av Culture för att skapa en viss instabilitet inifrån i det strikta Azad, är han ju också en bricka i ett spel som någon annan spelar. I sådana komplexa strukturer och situationer går det inte helt att förutse hur något skall gå, och trots att Gurgeh borde vara skyddad av sin status som gäst och av Flere-Imsaho, blir hoten mot honom påtagliga. Spelet blir verklighet på Azad, inte bara för dem som lever i det utan även för Gurgeh, och det är ytterst spännande att följa the Great Game.