söndag 11 augusti 2013

Rött och svart av Stendhal

Unga människor med ambitioner har det funnits i alla tider. Stendhals roman Rött och svart utspelar sig i Frankrike under 1800-talets första årtionden. Den unge Julien Sorel läser hellre än arbetar i familjens sågverk, och de få böcker han äger ger honom idéer om hur han skall kunna avancera i samhället. Till hans lycka hör att han har lärt sig att recitera Nya Testamentet utantill på latin. En så klok pojke, och så from!

Sorel blir anställd som guvernant åt de unga sönerna i familjen de Rênal. Hela tiden jämför han sin ställning och sina möjligheter med vad han har läst sig till i böckerna. Har han valt rätt väg för att nå framgång och berömmelse? Närmast pliktskyldigt förför han den unga frun i huset, efter modell i sina böcker.

Nästa steg är att bli inskriven vid prästseminariet. Där råder konkurrens och misstänksamhet, men några människor stödjer (som tidigare) Sorel och hjälper honom vidare i karriären. Tjänsterna görs honom av växlande skäl; för att han lärt sig spela sin roll bra; för att han kan recitera Nya Testamentet och därför verkar antingen from eller användgar; för att han råkar vara på rätt plats; även för att han är en vacker ung man.

Vi får ingående veta vad Julien tänker och planerar, ofta samtidigt som andra viktiga händelser utspelar sig inför honom. Den allvetande berättaren låter oss ofta också veta de innersta tankarna hos människorna i hans omgivning. Då kan vi få se flera skikt på samma gång: hur Sorel spelar oberörd trots att han inom sig darrar av åtrå, medan kvinnan framför honom driver sig själv djupare in i kärlek av hans kallsinnighet.

Det är litet dystert att upptäcka att man redan på 1800-talet spelade ointresse för att kurtisera och leka med en annans känslor. Sorel får till exempel femtiotre brev att skriva av och skicka varje vecka för att uppvakta en kvinna. Ett av de citat som inleder varje kapitel är av Barnave och lyder:
Detta är alltså er civilisations stolta underverk! Att ha gjort kärleken till en vardaglig historia.

Människor med möjlighet att påverka ser Julien Sorels färdigheter och funderar på karriärvägar för honom. Alla dessa planer får Sorel förstås inte veta. Men några stora ögonblick, äventyrliga eller romantiska, passerar som i förbifarten, därför att Sorel har tankarna på annat håll, på sin egen framtid. In i det sista tycks han vilja modellera sitt liv efter en romanhjälte - det är viktigt för honom att ingen skall kunna skratta åt honom. Men samtidigt, under press, börjar hans verkliga känslor komma ikapp honom, och han talar mer och mer fritt ur hjärtat än tidigare. Dåraktigheter och kloka iakttagelser blandas, när det redan börjar bli för sent.

Med historien om Julien Sorel kunde Stendhal berätta mycket om intrigerna och de tomma formaliteterna hos Frankrikes adel och prästerskap. Stendhal är dessutom en god författare med en lagom bitsk ton, som inte behöver måla ut sina romanfigurer till karikatyrer för att hans mening skall framgå. Rött och svart är med rätta en klassiker som förtjänar att läsas och jämföras med även i andra tidsepoker.

2 kommentarer:

Börje sa...

Den här har jag faktiskt läst. Jag tyckte det var ganska fantastiskt att en bok utgiven 1830 fortfarande kunde vara så läsvärd.

I förordet står det att Stendhal var övertygad om att han skrev för läsare som ännu inte fanns men skulle finnas 1880 eller 1935. Han fick rätt.

Jenny B sa...

Jag tror att jag köpte boken för tjugo år sedan, och den har följt med oläst sedan dess. Jag var rädd att den skulle vara tung, men som du säger, den är läsvärd! Både för att den handlar om ett intressant livsöde och för att den är så inbjudande skriven. Skönt att man läser Stendhal även på 1900- och 2000-talen!