10 Minutes 38 Seconds in This Strange World av Elif Shafak

Leila är död, mördad, bortslängd i en container. Ännu ett tag finns dock Leila kvar i hjärnan medan den tynar bort. Doftminnen triggar längre scener och berättelser ur Leilas liv, och även från tiden innan hon föddes: mamman, andra hustru till en äldre man och pressad till att föda barn åt honom. Under större delan av sitt liv har Leila levt som prostituerad i Istanbul, men innan det levde hon i en mindre by, även då trängd mellan omvärldens påbud och fördömanden, och skamfullt tafsande händer.

I sitt liv utanför "anständighetens" gränser har Leila ändå haft äkta vänner och till och med äkta kärlek - fem äkta vänner, som blivit hennes riktiga familj. Ett par av vännerna lever även de i samhällets utkant, och vi får läsa om deras väg till Istanbul i snabba sammanfattningar när vi läser om hur de möter och blir vänner med Leila. De flesta av dem har också knuffats till sina platser av våld, rasism, kvinnohat och en motvilja mot dem som är annorlunda. Ingen av berättelserna går egentligen utanpå något vi västeerländska läsare känner igen såväl från inhemsk som utländsk historia, men till Turkiet kan författaren Elif Shafak inte återvända då hon hotas med fängelse för att ha "förolämpat Turkiet".

Maträtter, byggnader, gator och sedvänjor beskriver Turkiet och i synnerhet Istanbul, en miljö annorlunda än den jag lever i. Men personskildringarna och språket är inte så rika och nyanserade som de hade kunnat vara. Säkert uppskattar många Elif Shafaks raka sätt att berätta sin historia, men för mig blir det inte så mycket att ta fäste i och fundera vidare på. Jag är ändå glad att få ha hört historien om Leila och hennes vänner, och den gemenskap de hade i livet.