Det är en berättelse från en mindre stad i USA under andra världskriget, det förstår vi av detaljer såsom YMCA, Woolworth's och en victory garden. Kvinnan i texten utför sina uppgifter framsynt och metodiskt. Stegvis dyker andra avslöjande detaljer upp i texten: kvinnan och hennes två barn är av japanskt ursprung. Nu skall de föras bort och interneras någonstans, oklart var. Maken arresterades och fördes bort redan tidigare.
Prosan är precis men tillbakahållen, vilket korrelerar med kvinnans tålmodiga förberedelser. Inga protester eller känsloutbrott; känslorna hålls i schack. Det får mig som läsare att fokusera på andra aspekter: den stora integritetskränkningen det innebär att en stat internerar sina medborgare bara på en misstanke, och så en intensiv önskan att få fortsätta göra vad jag vill. Att läsa om gardiner, kläder, trädgården, det hemgjorda plommonvinet och annat som de tvingas lämna bakom sig gör det extra tydligt vilken inskränkning i frihet de är på väg emot.
Nästa parti i boken följer dottern i familjen under deras tågfärd mot ett nytt interneringsläger. Genom pojkens, den yngstes, ögon får vi uppleva tiden i lägret i Utah. Inte någonstans talas det om missförhållanden, men i till exempel anekdoten om mannen skjutits när han rört sig för långt utanför staketet synliggörs både allvaret i situationen och den undertryckta desperationen.
De sista sidorna i den tunna boken talar om familjens återvändande till sitt hem, utplockat och delvis vandaliserat, och med mer eller mindre fientliga grannar. Tyvärr upplever jag vid det laget den tillknäppta prosan som ansträngd och otillräcklig. Jag skulle ha uppskattat, om inte ett vredesutbrott så åtminstone större intensitet i texten, men det är som att författaren håller sina namnlösa huvudpersoner i för stränga tyglar. I vilket fall som helst är When the Emperor Was Divine, som på svenska har titeln När kejsaren var gudomlig, en skarp bild av ett verkligt skeende i vår nutidshistoria.
Fler böcker av JulieOtsuka:
The Buddha in the Attic
Prosan är precis men tillbakahållen, vilket korrelerar med kvinnans tålmodiga förberedelser. Inga protester eller känsloutbrott; känslorna hålls i schack. Det får mig som läsare att fokusera på andra aspekter: den stora integritetskränkningen det innebär att en stat internerar sina medborgare bara på en misstanke, och så en intensiv önskan att få fortsätta göra vad jag vill. Att läsa om gardiner, kläder, trädgården, det hemgjorda plommonvinet och annat som de tvingas lämna bakom sig gör det extra tydligt vilken inskränkning i frihet de är på väg emot.
Nästa parti i boken följer dottern i familjen under deras tågfärd mot ett nytt interneringsläger. Genom pojkens, den yngstes, ögon får vi uppleva tiden i lägret i Utah. Inte någonstans talas det om missförhållanden, men i till exempel anekdoten om mannen skjutits när han rört sig för långt utanför staketet synliggörs både allvaret i situationen och den undertryckta desperationen.
De sista sidorna i den tunna boken talar om familjens återvändande till sitt hem, utplockat och delvis vandaliserat, och med mer eller mindre fientliga grannar. Tyvärr upplever jag vid det laget den tillknäppta prosan som ansträngd och otillräcklig. Jag skulle ha uppskattat, om inte ett vredesutbrott så åtminstone större intensitet i texten, men det är som att författaren håller sina namnlösa huvudpersoner i för stränga tyglar. I vilket fall som helst är When the Emperor Was Divine, som på svenska har titeln När kejsaren var gudomlig, en skarp bild av ett verkligt skeende i vår nutidshistoria.
Fler böcker av JulieOtsuka:
The Buddha in the Attic
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar