Insprängt i romanen finns kapitel ur en självhjälpsbok, med kapitelrubriker och löften lika glänsande som det rödguldiga omslaget på boken. En bok med namnet How to be a Five Star Billionaire är också vad Phoebe ser och som ger henne höga mål för sitt liv. Fler självhjälpsböcker plockar hon upp på vägen, och med beundransvärd energi genomför hon det de förespråkar och omvandlar sig själv till en lyckad ung kvinna i Shanghai.
Det är i Shanghai boken utspelar sig, brusande av liv och med ett påtagligt tvång att prestera. Kapitlen växlar mellan de olika personerna Phoebe, Gary, Justin och Yinghui. När boken börjar är de är alla på olika sätt pressade att bli framgångsrika; Phoebe av sin fattigdom och vilja att lyckas, sångaren Gary av sina managers, företagsledaren Justin av sin familj, affärskvinnan Yinghui av sin önskan att inte ses som svag.
Med ett klart och tydligt språk målar Tash Aw upp omvärldens förväntningar, hur de ofta strider mot personernas inre tankar, men hur trycket är för stort för att stå emot. De är som glaspärlor som trycks framåt i en flod av andra pärlor. Vid ett tillfälle tänker Justin: "This was what life was like in China; stand still for a moment and the river rushes past you."
Det är skickligt genomfört hur de fyra huvudpersonerna skymtar i de andras liv; först syns de i periferin, men steg för steg får de större fokus. Dessutom stiger mannen som skrivit självhjälpskapitlen in i handlingen. Det skulle kunna bli konstlat i händerna på en sämre författare, men är som sagt mycket väl skrivet och sker naturligt.
Bit för bit tar personernas osäkerheter också större plats. I vissa passager är det hjärtslitande att läsa om nästan samma händelser ur två olika berättares synvinkel. Glaspärlorna krockar mot varandra och studsar iväg i riktningar de inte räknat med. Det är inte bara den för tillfället starkare, utan även de svaga och osäkra som med ett flyktigt ord i fel ögonblick kan uppfattas så fel.
Flera av bokens personer kommer från Malaysia, från en fattigare landsbygd. Det kan vara en källa till skam, eller barndomsminnen att längta tillbaka till, eller båda sakerna samtidigt. Trots att Tash Aws prosa är snabb och inte dröjer sig kvar i detaljer, blir motstridiga känslor blixtbelysta och karaktärerna får personlighet och historia.
Five Star Billionaire var på den långa listan för Bookerpriset 2013, men gick inte vidare till kortlistan. Det är väldigt synd, tycker jag, för det är en av de bästa böckerna jag har läst i år.
2 kommentarer:
Jag faller direkt för din fina recension- det känns som om det vore ett måste att läsa den här boken- mycket för att förstå en stor del av världen, en värld som kanske tyvärr glöms bort ganska ofta i vår egen begränsade västliga sfär. Att vara ung i Kina idag är säkert en mycket stor utmaning.
Tack! Ja, den här boken rekommenderar jag starkt! Det är bra att få en inblick i liv som är så olika ens eget. Tash Aws berättarröst är neutral men man känner ändå en psykologisk insikt och underliggande sympati för personerna.
Skicka en kommentar