H.P. Lovecraft Omnibus 2, Dagon and Other Macabre Tales

Under nittonhundratalets första decennier reste modiga män längre över haven, djupare in i djungeln, till ställen som tidigare varit okända områden för den västerländska civilisationen. De här upptäcktsresorna avslöjade nya spännande växter, djur och civilisationer, men punkterade också en del fantasifulla drömmar om hemliga riken med oanade skatter. För dem som längtade efter att göra fantastiska upptäckter men inte kunde ge sig ut på expedition kan H.P. Lovecrafts novellerna ha utgjort en tröst.

I många av berättelserna företas utforskningar på övernaturliga plan i det egna hemmet; med hjälp av droger fås kontakt med icke-köttsliga varelser, eller så finns en passage till ett underjordiskt rike av monster bakom en förbisedd dörr i ett gammalt hus. I andra berättelser reser en ensam ung man till en redan exotisk miljö och upptäcker fruktansvärda hemligheter i gravkamrar med oanat innehåll.

Många av de här äventyrarna, de må vara ensamma eller i par, har med kraft och beslutsamhet gett sig ut på sina färder. Men det de till slut får se får dem ofta att rygga tillbaka, sluta ögonen eller rent av svimma, gång på gång. I många fall, med Lovecrafts ord, för att det de ser är så onaturligt och strider mot allt de känner till - den ordnade värld de trots allt tycks föredra.

I de allra flesta fallen är det hemska det ser också omöjligt att beskriva med mänskligt språk, och om huvudpersonen överlever vill han helst inte ens försöka sätta ord på vad han ser. Vad vi som läsare får är vaga beskrivningar av de onämnbara ondskefullheterna, "hideous", ofta "hideous". Det gör att man ibland känner sig snuvad på upplösningen - VAD var det som drev huvudpersonen till vansinne eller omedelbar död? Men samtidigt har Lovecrafts upptrissning av stämningen gjort att läsaren själv skapar sin föreställning om det onda vi fick en glimt av.

En skymt av nästan obeskrivlig skönhet får vi också, i berättelserna som utspelar sig i Dreamland där gudarna förr steg ned på bergens toppar. En drömtillvaro med ljuva belöningar tycks finnas strax bakom den hårda verkligheten - eller är de fantasier av människor på väg mot sin undergång? Men om man ignorerar de gamla gudarna man trodde att man vunnit över, kan man råka ut för en fruktansvärd hämnd.

En del av berättelserna är bättre skrivna än andra, med fler egna detaljer och en upplösning som inte beror av en obeskrivbar skräck. Till mina favoriter hör Celephais och The Strange High House in the Mist. Och det finns fler fantasieggande och tänkvärda historier bland H.P. Lovecrafts många berättelser.

Fotnot: I oktober sätter Dramaten upp skräckmusikalen Necronomicon med en handling inspirerad av Lovecrafts historier.