Passionen slår till. Så fort Maurice och Henriette träffas (Jacob Ericksson och Jessica Zandén) sugs de in i varandras virvlar. Maurice har skrivit en pjäs som får premiär med lysande recensioner. Ruset från den nyblivna berömmelsen blandas med attraktionen mellan den båda, och alla minnen av vardagen bleknar bort under en natt och en dag av intensiv romans. Henriettes Adolphe (Lars Green), deras gemensamma vän, förpassas till utkanten av deras värld - och lilla försynta Jeanne (Thérèse Svensson) och barnet hon fött åt Maurice är inget annat än ett hinder för den nya, starka kärleken.
Men de förflugna önskningarna om att Maurice' familj inte borde få stå ivägen för Henriette och Maurice får en kuslig innebörd när dottern Marion dör strax efteråt. Självrannsakan övergår i ömsesidiga misstankar när båda två misstänker den andra för att ha skulden till flickans död. Den starka attraktionen övergår i lika starka känslor av misstro och kyla.
Pjäsen spelas till tonerna av jazz från 1950-talet. Tempot är hetsigt, känsloläget är hetsigt. Strindbergs språk och handlingen är tidlösa och engagerande. Jacob Ericksson och Jessica Zandén snurrar kring varandra som två stjärnor på väg att krascha in i varandra, och det är vackert att se dem, fastän de är så egoistiska och hänsynslösa i sin kärlek. Historien väcker tankar om moral och lycka, men framför allt är det en stark upplevelse av två människor så attraherade av varandra att de nästan blir galna.
Länk till Stadsteaterns sida om Brott och brott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar