Det kan verka konstigt att en opera av en svensk librettist efter en bok av en svensk författare skrevs och sjungs på engelska. Men svenska popgrupper kan ju välja att skriva sin musik på engelska om det känns rätt, så varför inte en svensk opera på engelska? Redan innan jag läste intentionen i programbladet, tänkte jag dessutom att det gör det enklare för verket att komma ut på internationella scener. Och det måste det! Den här vackra operan måste få höras i hela världen!
Jag hörde Sven-David Sandströms opera Staden på Kungliga Operan 1998, och var inte odelat förtjust i musiken. Kanske är det mitt lyssnaröra som vuxit, kanske har Sandströms musik förändrats: klangerna i Batseba är helt underbara. Det är alltid ljuvligt när kören kommer in. Litet mer svårlyssnade är de Fyra små profetissorna (Marie Alexis, Jeanette Bjurling, Johanna E. Martell, Marianne Hellgren Staykov), fyra koloratursopraner som följer profetissan Naomi (Marianne Eklöf) och ropar ut profetior, allmänna sanningar och torgskvaller. Men deras hetsiga staccatotoner är ett nödvändigt brott mot de mer mäktiga klangerna i övrigt.
Librettisten Leif Janzon har valt att ur Torgny Lindgrens bok Bat Seba befolka scenen främst med kvinnor, och låtit männen ta ett steg bak. Musikaliskt sett är det mycket lyckat; de kvinnliga rösterna låter underbart, både kören och de kvinnliga solisterna. Förutom två vackra arior av kung David (Michael Weinius) är de manliga rollerna så mycket tråkigare. Och det de sjunger om och håller på med; våldtäkter, maktkamper och krig, är otroligt mycket mindre intressant än profetissan Naomi, kung Davids första hustru Ahinoam (Ingrid Tobiasson) och Batseba själv i sin utveckling från ung flicka till stark drottning.
Batseba! Vilken människa! I första akten sjungs hon av Elin Rombo, vars nyansrika spel bärs fram ända upp till tredje raden. Traditionerna reglerar kvinnornas roller mycket hårt, och kung David, själsvåldig och litet barnslig, är van att själv kunna bestämma vad som är sanning. Men i Batseba möter han en kvinna som ifrågasätter hans argument och ser chansen att försöka forma sin egen plats i världen.
I andra akten är Batseba en mogen kvinna, medveten om sin makt och redo att manipulera för att styra ödet. Liksom hon själv blev köpt med blod som ung, driver hon Davids två äldre söner Absalom (Karl-Magnus Fredriksson) och Amnon (Klas Hedlund) mot varandra. Deras död banar vägen för Batsebas egen son Salomo. Hillevi Martinpelto sjunger den vuxna Batseba med en fantastiskt rik och fyllig röst.
Men vägen till makten är kantad med offer. En duk som används från början av operan blir mer fläckad av blod för varje scen. I slutet av första akten, när Batseba övertar rollen som drottning och påbörjar sin väg mot makten, tränger taket och väggarna in och skapar ett farligt tryck i scenrummet. Batseba är en stark och vacker opera, som visar allvaret och individens roll i ett drama vi känner till från Biblen. MISSA INTE den här underbara operan!
Länk till Kungliga Operans sida om Batseba
2 kommentarer:
Så morsomt med en samtidsopera! Jeg har ikke sett så mange slike. Håper denne blir satt opp i Oslo før eller senere også.
Ja, den här operan är så bra att jag hoppas att den kommer att spelas i hela världen!
Skicka en kommentar