Det tidiga nittonhundratalet var en spännande tid för konsten. Modiga konstnärer provade nya sätt att måla och visade andra sätt att se verkligheten, och inspirerade varandra. Vera Nilsson, som föddes 1888 i Jönköping, reste som så många andra till Paris och tog intryck av vad hon såg.
Under åren före och efter 1920 målade hon många tavlor influerade av kubismen, men hon lät inte vinklarna och perspektiven vrida om anletsdragen i porträtten helt; individen finns kvar.
1922 föddes dottern Catharina, kallad Ginga, och blev ett återkommande motiv. Vera Nilsson har inte fallit för greppet att måla barn litet extra söta och älskvärda, utan presenterar sin dotter med sin inarbetade teknik för att visa människor, men ändå fullt igenkännelig från fotografier. Det är extra fint att se den lilla fångad i ögonblick när hon nyss lärt sig gå och står osäkert och balanserar, eller till och med är på väg att drutta omkull.
I Vera Nilssons målningar syns efterhand fler och grövre penseldrag, så att det inte längre ser ut som att en verklighet efterliknas utan att en ny verklighet skapas på duken. De här målningarna kom mest till sin rätt när jag såg på dem från flera meters avstånd; på närmare håll ser man de enskilda duttarna och de skevande linjerna, och mindre skillnad mellan de dova färger Nilsson använt.
Riktigt intressanta är tavlorna där motivet är fönstret hemma, det som finns utanför fönstret och det som står på bänken strax framför fönstret. Blommorna i krukan mot huset alldeles bakom - kan de glödande blå blommorna lysa upp det murriga höstlandskapet utanför?
Den åtta minuter långa introduktionsfilmen om Vera Nilssons liv och konst är en mycket bra inledning till den intressanta utställningen på Liljevalchs.
Länk till Liljevalchs sida om Vera Nilsson
1922 föddes dottern Catharina, kallad Ginga, och blev ett återkommande motiv. Vera Nilsson har inte fallit för greppet att måla barn litet extra söta och älskvärda, utan presenterar sin dotter med sin inarbetade teknik för att visa människor, men ändå fullt igenkännelig från fotografier. Det är extra fint att se den lilla fångad i ögonblick när hon nyss lärt sig gå och står osäkert och balanserar, eller till och med är på väg att drutta omkull.
Riktigt intressanta är tavlorna där motivet är fönstret hemma, det som finns utanför fönstret och det som står på bänken strax framför fönstret. Blommorna i krukan mot huset alldeles bakom - kan de glödande blå blommorna lysa upp det murriga höstlandskapet utanför?
Den åtta minuter långa introduktionsfilmen om Vera Nilssons liv och konst är en mycket bra inledning till den intressanta utställningen på Liljevalchs.
Länk till Liljevalchs sida om Vera Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar