Helena Blomqvist, Group Portrait in Forest, 2011
Spöket av en sorgsen flicka talar med en kanin, en kanin som är ett spöke från en sorgsen flickas fantasi. Så lyder versen målad på väggen till galleriet, och versen är hämtad ur katalogen till Helena Blomqvists utställning The Elephant Girl. Elefantflickan kanske är den sorgsna flickan som talar. På bilderna syns småflickor, alla klädda i vita böljande klänningar, med skönlockigt hår och ögon som tindrar så att man nästan blir rädd.
Helena Blomqvist, Les feuilles Mortes / Autumn Leaves, 2011
En av flickorna har elefantiasis; groteskt stora fötter och en utväxt på kinden. Hon ser förskräckt ut på många bilder. Kanske har hennes sinne skapat denna begränsade fantasi av änglasöta flickor och bedårande smådjur med stora ögon, i ett hus som ser ödsligt ut fastän det är stadigt byggt och delvis övervuxet med växtrankor.
Barnen tycks ditönskade för att skapa en idyll, men även om de inte ser olyckliga ut, så verkar de inte veta vad de skall göra. Leka, busa, prata? Jag hoppas att de ändå ger elefantflickan sällskap och tröst.
Länk till Angelika Knäpper Gallery
Helena Blomqvist, Bluebirds, 2011
4 kommentarer:
Vilka bilder!!!
Ja, de väckte verkligen min fantasi!
Väldigt suggestiva bilder det här! Är det foto? Målning? Fotomontage? Och hur stora är de i verkligheten?
Efter vad jag har läst är det noga uppbyggda scener som fotograferas, och sedan behandlar hon fotografierna efteråt. Mycket arbete för varje bild, för att få fram hennes vision!
Skicka en kommentar