Jag känner igen stämningen från den förra utställningen i Micaela Dahlbergs nya utställning med titeln Postcards and Dreamers. I stilla, mjuka men kalla landskap finns det föremål utplacerade som borde frysa eller ta skada. En drake mot en himmel med tunga moln är inte lika oväntad som miniatyrhusen under ett fågelbursgaller. Men även de ensamma snäckorna ser ömtåliga ut där de ligger på klippor i bergiga landskap. De har färger och mönster som om de försöker smälta in i landskapet. Hur kom de dit? De kan ha tagit sig dit på egen hand. Snäckorna kanske längtade till bergen.
Jag tycker om tavlorna som ställer ett element av saga mitt i verkligheten. Allra bäst tycker jag om bilden av trädstammar och mjuk, ljusgrön mossa från en djup skog, med två fritt svävande sängstolpar i förgrunden. Det är en fantasiväckande bild av blandningen mellan dröm och verklighet.
Länk till Angelika Knäpper Gallery
Micaela Dahlberg The Mountain (2010/2011)
Jag tycker om tavlorna som ställer ett element av saga mitt i verkligheten. Allra bäst tycker jag om bilden av trädstammar och mjuk, ljusgrön mossa från en djup skog, med två fritt svävande sängstolpar i förgrunden. Det är en fantasiväckande bild av blandningen mellan dröm och verklighet.
Länk till Angelika Knäpper Gallery
Micaela Dahlberg The Bed (2010/2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar