måndag 2 februari 2009

Revolutionary Road


Flygande planer, fiasko och gräl - så börjar filmen Revolutionary Road. Och så fortsätter den också, i långsammare tempo, även om jag drar mig för att uttrycka mig så enkelt om en så komplex berättelse.

April Wheeler (Kate Winslet) och Frank Wheeler (Leonardo DiCaprio) är två intelligenta människor som känner varandra och älskar varandra. April och Frank möttes som unga människor med drömmar om ett underbart liv, men vart tog det vägen mellan kontorsarbetet och hemmafrulivet i förortsvillan på Revolutionary Road?

Det är så skönt att se en familj på film som verkligen ser ut att ha en bakgrund tillsammans, inte bara vara hopplockade för kameran. Kärleksscener som inte är pinsamma utan äkta. Det är så fint att se ett riktigt hem, femtiotalsmöbler blandat med äldre inredning (ett väldigt orenoverat kök!), leksaker, tidningar och askar som står och ligger överallt. Horderna av män i kostym är inte så snygga som i Mad Men, utan hattar och kläder sitter litet snett, för hårt eller för löst. I glädjedrömmar och motgångar följs Frank och April av lätt pianomusik som vackert känner av stämningen.

Hur kan det vara underhållning att se två människor gräla om förlorade möjligheter? Det är för att de är så intelligenta och genomtänkta, försöker säga vad de ärligen menar och vill, men blir överkomna av sina egna känslor. Därtill den ohämmade mentalpatienten som katalysator, som säger Sanningen så att man ömsom skrattar, ömsom gråter. Det är en kliché som blir helt äkta och trovärdig här. Inte en ton är falsk bland alla goda skådespelarinsatser.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Å, jeg gleder meg til å se den! Takk for omtalen! :)

Anonym sa...

Jag gillade den här. Kate Winslet är alltid bra men Leo börjar känns förutsägbar; samma karaktär i de flesta filmer.

Filmtips: The Wrestler. Jag såg den igår och är glad att Mickey är tillbaka. Bra rolltolkning!

Hermia Says sa...

Vill läsa först och titta sen... för det och allra andra väntande upplevelser behöver jag läs- och filmsemester...

Jenny B sa...

Karin, jag har inte sett Leo på så länge, så jag har inte hunnit tröttna på honom, som tur är! Jag vill absolut se The Wrestler, den verkar jättebra!

Hermia, jag håller med dig om att vilja läsa boken först. Fast just här funderade jag på om det inte var en fördel att jag faktiskt inte visste hur det skulle gå; jag satt som på nålar under sista halvtimmen av filmen. Och jag fick bra lust att läsa boken!

Spectatia sa...

Låter intressant. Jag läste om boken just här om dagen så jag börjar nog med den, men det är alltid lite extra spännande med böcker som har blivit film, så tack för tipset.