Efter några år av mediokra vinnare var det 1959 dags för Hugo-priset att gå till en tänkvärd och välskriven science fiction-roman: A Case of Conscience av James Blish, i konkurrens med andra lockande kandidater.
Vi är några hundra år in i framtiden, och på sina rymdresor har jordborna stött på planeten Lithia som bebos av högresta ödleliknande varelser. Ett team bestående av en biolog, en geolog, en fysiker och en kemist har levt på planeten en period för att undersöka den och rekommendera om den skall undvikas eller öppnas som hamn för människornas rymdresor.
Prosan är informationstät och den tunna boken måste därför läsas långsamt och noggrant. Ändå är Blish sparsam när han portionerar ut fakta; i tur och ordning om planetens fysiska uppbyggnad, dess invånare, det besökande teamet av människor, deras uppdrag och läget på jorden.
Det är mycket intressant att avläsa hur samtiden avspeglar sig även i böcker som inte skall handla om samtiden. Science fiction från för femtio år sedan har inte sällan plockat upp hotet från atombomber och extrapolerat på olika sätt. I A Case of Conscience har jorden utvecklats till en Shelter Economy, där de flesta civilisationer har barrikaderat sig under jordytan för att skydda sig mot angrepp. Ändå sker samarbete via FN och resor mellan kontinenter utan större problem.
Hävstången i boken är dock vilken effekt den lithianska civilisationen har på mänskligheten. Till att börja med är samhällsordningen problematisk för undersökningsgruppens biolog, som därtill är präst. Den samvetsgranne fader Ramon Ruiz-Sanchez S.J. har lärt sig språket och försökt förstå lithianernas moral och rättsväsende. Men som naturbarn i avsaknad av ondska har de knappt några ord för lögn eller illdåd, heller inga domstolar eller kyrkor för vägledning. Alla tycks helt frivilligt leva på ett optimalt sätt för att underlätta för varandra och det gemensamma bästa.
Det är inte bara fader Ruiz-Sanchez sinnesro som blir rubbad av att möta de här varelserna till synes obefläckade av arvssynd. Även den hårt ansträngda balansen på jorden blir också allvarligt prövad när en av lithianerna börjar ifrågasätta den rådande ordningen. Där tycker jag tyvärr att boken börjar tappa trovärdighet, när omvälvande händelser skakas fram litet för snabbt och utan ordentlig underbyggnad i vare sig bokens historieskrivning eller sunt förnuft hos våra framtida ättlingar. De bästa och mest intressanta kapitlen är de som handlar om Lithia och dess uppbyggnad, och fader Ruiz-Sanchez inre diskussioner. Men på det stora hela är A Case of Conscience en bra och läsvärd sf-klassiker.
Jo Walton har skrivit en lång och läsvärd recension som pekar ut bokens logiska luckor.
Vi är några hundra år in i framtiden, och på sina rymdresor har jordborna stött på planeten Lithia som bebos av högresta ödleliknande varelser. Ett team bestående av en biolog, en geolog, en fysiker och en kemist har levt på planeten en period för att undersöka den och rekommendera om den skall undvikas eller öppnas som hamn för människornas rymdresor.
Prosan är informationstät och den tunna boken måste därför läsas långsamt och noggrant. Ändå är Blish sparsam när han portionerar ut fakta; i tur och ordning om planetens fysiska uppbyggnad, dess invånare, det besökande teamet av människor, deras uppdrag och läget på jorden.
Det är mycket intressant att avläsa hur samtiden avspeglar sig även i böcker som inte skall handla om samtiden. Science fiction från för femtio år sedan har inte sällan plockat upp hotet från atombomber och extrapolerat på olika sätt. I A Case of Conscience har jorden utvecklats till en Shelter Economy, där de flesta civilisationer har barrikaderat sig under jordytan för att skydda sig mot angrepp. Ändå sker samarbete via FN och resor mellan kontinenter utan större problem.
Hävstången i boken är dock vilken effekt den lithianska civilisationen har på mänskligheten. Till att börja med är samhällsordningen problematisk för undersökningsgruppens biolog, som därtill är präst. Den samvetsgranne fader Ramon Ruiz-Sanchez S.J. har lärt sig språket och försökt förstå lithianernas moral och rättsväsende. Men som naturbarn i avsaknad av ondska har de knappt några ord för lögn eller illdåd, heller inga domstolar eller kyrkor för vägledning. Alla tycks helt frivilligt leva på ett optimalt sätt för att underlätta för varandra och det gemensamma bästa.
Det är inte bara fader Ruiz-Sanchez sinnesro som blir rubbad av att möta de här varelserna till synes obefläckade av arvssynd. Även den hårt ansträngda balansen på jorden blir också allvarligt prövad när en av lithianerna börjar ifrågasätta den rådande ordningen. Där tycker jag tyvärr att boken börjar tappa trovärdighet, när omvälvande händelser skakas fram litet för snabbt och utan ordentlig underbyggnad i vare sig bokens historieskrivning eller sunt förnuft hos våra framtida ättlingar. De bästa och mest intressanta kapitlen är de som handlar om Lithia och dess uppbyggnad, och fader Ruiz-Sanchez inre diskussioner. Men på det stora hela är A Case of Conscience en bra och läsvärd sf-klassiker.
Jo Walton har skrivit en lång och läsvärd recension som pekar ut bokens logiska luckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar