tisdag 5 november 2019

Babylon's Ashes av James S.A. Corey

Solsystemet och dess invånare är fortfarande omskakade efter attacken mot jorden i förra boken, Nemesis Games. Värre än så: miljontals människor är döda och fler kommer att dö när förråden tar slut och inte längre kan fyllas på från den förgiftade jordytan. Marco Inaros säger sig företräda Belters med sin Free Navy, och likt en piratflotta i rymden lägger de beslag på alla skepp på väg mellan planeter, asteroider och även nybyggarplaneterna bortom Ringen. Men klokare människor än han, ja, den tjurigaste ekonomen i solsystemet som själv också är Belter, vet att utan fortsatt inflöde från jorden kommer även asteroidernas infrastruktur att smulas sönder och Belters överallt kommer att svälta lika väl som invånarna på jorden och Mars.

Det är inget som hejdar Inaros planer. Det vill säga, han har alltid varit driven av en vilja att härska som inte kommer av viljan att göra något bra för andra utan snarare av viljan att vara den som alla beundrar. Den han mest av allt vill glänsa inför är kvinnan som lämnade honom för sjutton år sedan - Naomi Nagata, som nu är tillsammans med Inaros största fiende, kapten James Holden, och det genomsyrar varje steg han tar för att öka Belters kontroll över solsystemet. Marco Inaros metoder har alltid varit att dra upp övermodiga planer, och om de går fel övertyga sina följare om att det ändå följer planen, för det kommer en större vinst senare. Uppbackad av cyniska spelare i bakgrunden har han hela mänsklighetens överlevnad att leka med. Men nu möter han också människor med vana att tänka långsiktigt som börjar se igenom hans skrävlande, som kanske vågar ta steget att göra vad som är rätt för såväl Belters som planetinvånare, istället för det som Inaros påstår skall göra Belters till galaxens herrar. Revolutionsledare har ju sällan en nykter syn på vad som skall komma efter revolutionen.

Frustrationen jag kände över den stora förstörelsen i Nemesis Games mildras en aning när fokus flyttas till dem som försöker hitta lösningar på kriserna - matbristen likväl som krigssituationen. Att hitta trettontusen nya världar att kolonisera hade redan börjat förändra förutsättningarna för kolonisationen inom solsystemet, när Mars inte längre är lika attraktivt och asteroidgruvorna inte längre behövs. Marco Inaros kupp skyndade på den utvecklingen, men kanske går det att hitta en balans där alla folkgrupper har den plats de behöver. Fast fortfarande... så slukar Ringarna ett skepp då och då. Varför? Kan det komma något större och farligare från något oväntat håll? Ännu en gång har mänskligheten varit för upptagna med självskapade kriser för att samla sig mot ett möjligt större hot.

Fler böcker av James S. A. Corey:
Leviathan Wakes
Caliban's War
Abaddon's Gate
Cibola Burn
Nemesis Games
Persepolis Rising 
Tiamat's Wrath

Inga kommentarer: