Dionysos, guden för vin, drickande, extas och rituell galenskap! Och även för fertilitet, och för naturens krafter och för att återställa jorden till sitt ursprungliga, frodiga tillstånd efter att människan hackat och grävt och byggt överallt på den. Det är premisserna för pjäsen Hurricane Diane av Madeline George, som hade lovordad premiär på Broadway för bara några veckor sedan. På Playhouse Teater tas den upp som en Reading, där skådespelare samlas under en dag för att repetera och sedan framför pjäsen på kvällen läsande från manus.
Idag är Dionysos landskapsarkitekten Diane, på väg till en villaförort för att skaffa sig nya backantinnor och genom dem förvandla jorden till natur igen. Hon behöver fyra kvinnor och fyra är flickorna i grannskapet som håller ihop och dricker kaffe tillsammans. Genom deras trädgårdar skall Diane nå dem och sedan täcka jorden med sin grönska. Hon börjar hos Carol. Åh, Carol älskar att planera sin trädgård! Hon har en tjock lunta med urklipp från trädgårdstidningen och en massa idéer. Fast helst går hon inte ut i trädgården. Men det är skönt att drömma. Carol radar upp allt på sin önskelista, alla vackra harmoniserande växter hon skulle vilja ha, med en bänk i smidesjärn som pricken över i:et.
Man skulle kunna bli matt för mindre, men Diane ger inte upp. Hon målar upp sin vision av en urträdgård, med tät undervegetation och pawpaw-träd, det inhemska trädet som fallit ur smaken för att frukterna är så fula. Nej. Carol nappar inte. Nåväl, Diane får vända sig till de andra kvinnorna och omvända Carol sist av alla.
Kvinnokvartettens småprat under det återkommande söndagskaffet låter oss lära känna dem; deras personligheter och vad som frustrerar dem. Diane får dem att falla, en efter en, genom att svara mot vad de längtar efter. Renee är trädgårdstidningsredaktör och känner igen en trend på uppgång när hon hör Dianes planer: permakultur! och ett lesbiskt äventyr, som på college!
Madeline Georges pjäs har mycket humor, och fastän skådespelarna sitter ned hela tiden blåser de energi i pjäsen, understödda av de spännande scenanvisningarna. Alla skådespelarna på scenen var utmärkta: Ingela Lundh, Chloe Bergstrand, Jennifer Lila, Elisabet Klason, och allra mest Kristina Leon vars Carol skulle kunna blivit en träig, sipp nejsägare men istället har en egen glöd och tillkämpad värdighet i sitt motstånd. Detta var en av de mest lyckade Readings jag hört hos Playhouse Teater, och jag skulle gärna se manuset uppsatt som pjäs.
Länk till Teater Playhouses sida om Hurricane Diane
Idag är Dionysos landskapsarkitekten Diane, på väg till en villaförort för att skaffa sig nya backantinnor och genom dem förvandla jorden till natur igen. Hon behöver fyra kvinnor och fyra är flickorna i grannskapet som håller ihop och dricker kaffe tillsammans. Genom deras trädgårdar skall Diane nå dem och sedan täcka jorden med sin grönska. Hon börjar hos Carol. Åh, Carol älskar att planera sin trädgård! Hon har en tjock lunta med urklipp från trädgårdstidningen och en massa idéer. Fast helst går hon inte ut i trädgården. Men det är skönt att drömma. Carol radar upp allt på sin önskelista, alla vackra harmoniserande växter hon skulle vilja ha, med en bänk i smidesjärn som pricken över i:et.
Man skulle kunna bli matt för mindre, men Diane ger inte upp. Hon målar upp sin vision av en urträdgård, med tät undervegetation och pawpaw-träd, det inhemska trädet som fallit ur smaken för att frukterna är så fula. Nej. Carol nappar inte. Nåväl, Diane får vända sig till de andra kvinnorna och omvända Carol sist av alla.
Kvinnokvartettens småprat under det återkommande söndagskaffet låter oss lära känna dem; deras personligheter och vad som frustrerar dem. Diane får dem att falla, en efter en, genom att svara mot vad de längtar efter. Renee är trädgårdstidningsredaktör och känner igen en trend på uppgång när hon hör Dianes planer: permakultur! och ett lesbiskt äventyr, som på college!
Madeline Georges pjäs har mycket humor, och fastän skådespelarna sitter ned hela tiden blåser de energi i pjäsen, understödda av de spännande scenanvisningarna. Alla skådespelarna på scenen var utmärkta: Ingela Lundh, Chloe Bergstrand, Jennifer Lila, Elisabet Klason, och allra mest Kristina Leon vars Carol skulle kunna blivit en träig, sipp nejsägare men istället har en egen glöd och tillkämpad värdighet i sitt motstånd. Detta var en av de mest lyckade Readings jag hört hos Playhouse Teater, och jag skulle gärna se manuset uppsatt som pjäs.
Länk till Teater Playhouses sida om Hurricane Diane
 |
| De stackars fula pawpaw-frukterna |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar