fredag 10 juni 2011

Chuck

Det dubbelliv som en spion måste leva tär på personligheten. I filmer och TV-serier ser vi spioner som riskerar livet under spännande äventyr, men döljer sig genom att spela tråkiga i sitt vardagsliv. Chuck Bartowski är dubbelt o-lyckad; i sin vanliga identitet är han en halvtafflig försäljare på elektronikkedjan BuyMore, och även i sin hemliga roll är han den fumlige killen som de riktiga spionerna måste täcka upp för. Han har inte ens bett om att bli spion! Men nu har han hamnat där han hamnat, och han gör så gott han kan hela tiden.

Av en slump (eller var det beräkning?) så har CIA:s databas med foton och information om internationella skurkar, vapen, planer och yrkesmördare hamnat i Chucks hjärna. Han kan inte kontrollera det själv, men när han ser ett ansikte eller ett föremål som matchar databasen blixtrar det till i hans huvud, och han vet att något dåligt är i görningen. Men själv är han ju en vanlig klumpig kille, så till hans hjälp kommer då två andra undercoveragenter från CIA, Sarah Walker och John Casey (Yvonne Strahovski och Adam  Baldwin).

Chuck är ingen ensamvarg utan har ett nätverk av familj och vänner, fast de hjälper alla till att bekräfta hans nörd-ställning. Barndomsvännen Morgan Grimes jobbar vid hans sida i The Nerd Herd, teknikerna på BuyMore, och vet inget om att Chuck jobbar för CIA. Han är ännu mer i vägen än Chuck, men vänskapen lyser igenom när de pratar, så man tror verkligen på att de båda har varit bästa vänner länge. Lika länge har Morgan också varit kär i Chucks syster Ellie, en söt och framgångsrik läkare. Hon bor tvärs över gården från Chucks bungalow tillsammans med sin läkar-fästman Devon, som är så snygg och vällyckad att Chuck för sitt inre kallar honom Captain Awesome. Ellie och Chuck står varandra nära, eftersom både deras mor och far försvunnit ur deras liv.

Speciellt under de första säsongerna ställs den litet misslyckade Chuck mot människor som verkar fixa alla situationer och göra guld av allt de tar i: Ellie, Captain Awesome, Casey, Sarah. Chuck påminns ofta om att han slängdes ut från Stanford under sin första termin, och att han inte har någon annan framtid än bland slashasarna i The Nerd Herd. Den surmulne Casey skulle gärna slippa behöva släpa på Chuck under uppdragen, men Sarah, vars täckmantel är att vara Chucks flickvän, är lojal och mycket tuff när det gäller att skydda Chuck. Väldigt snart börjar Chuck förstås önska att kärleken mellan dem båda inte bara var spelad, men skulle verkligen Sarah kunna älska en vanlig kille, en som är snäll och litet dum?

Det är litet svårt att hålla med alla som i serien kallar Chuck för misslyckad nörd, för jag tycker att han är JÄTTESNYGG! Han är dessutom så väldigt sympatisk och omtänksam att mitt unga flickhjärta bultar, och jag kan inte förstå hur Sarah kan behålla sitt  professionella avstånd. Jo, Zachary Levi som spelar Chuck är lång, stilig och charmig, men han visar hela tiden Chucks osäkerhet och oro, så jag kan faktiskt förstå att han känner sig som en drullputte. Men tack och lov är det inget som serien tänjer till det yttersta; även om man får anledning att skratta åt Chuck plågas han inte för hårt, och det är alltid honom man håller på.

Allteftersom säsongerna går får förstås Chuck mer erfarenhet och bättre självförtroende. Och han får faktiskt Sarah! Hurra! Ursäkta min spoiler, men det förstör inte så mycket. Den spänning som fanns mellan de båda innan de var säkra på den andras känslor finns kvar, speciellt som de båda lever i en värld av opålitliga spioner som kan byta lojaliteter på ett ögonblick. Men dynamiken i TV-serien bygger på att det finns (minst) en oumbärlig drullputte bland ett gäng seriösa CIA-agenter. Så när Chuck börjar bli erfaren och avslappnad, dyker det upp en ny chef för det minimala teamet med Chuck, Sarah och Casey. Det är Daniel Shaw, som spelas av den överjordiskt snygge och självsäkre Brandon Routh (Superman Returns), och Chuck börjar vackla igen. Så typiskt! Men genialiskt. Chuck måste bita ihop och lyda order från mannen som kanske tar hans flickvän.


Överlag är gästskådespelarna i Chuck väl utvalda och väl använda. Möter man nya skurkar och partners i varje avsnitt finns ju chansen att plocka in några kända namn. I ett eller flera avsnitt vardera har man kunnat se Tricia Helfer, svenska Mini Andén, Nicole Ritchie, Chevy Chase, Richard Chamberlain och en helt fantastisk Timothy Dalton. De blir alla en viktig del i handlingen; gamla partners antyder gemensamma hemligheter, internationella skurkar får personlighet och är inte bara ondsinta. Och även man alltid kan gissa att det skall sluta någorlunda lyckligt, känner man ofta att äventyren är på liv och död.

Efter fyra säsonger har serien utvecklats men inte tappat sin ursprungliga personlighet. Kärnan är en blandning av spänning, humor, ett hjärta av guld, och hur svag man kan känna sig vid sidan av dem som verkar ha allt. Men under historiens gång har det skiftat vem som "har allt" och vem som är månadens drullputte; de tuffa har blivit mer mänskliga och de osäkra har bitit ifrån när det har gällt. Nu har det nyligen blivit bestämt att Chuck kommer att få en femte säsong, en halvlång, och den blir det sista. Jag är ledsen över att serien tar slut! Men det är bra att den får en chans att knyta ihop alla trådar, och sluta innan den börjar gå på tomgång. Jag hoppas att alla skådespelare får nya, intressanta roller, och att producenterna skapar flera serier med samma goda stämning som Chuck.

8 kommentarer:

Hermia sa...

Oj, det låter ju jättespännande och roligt! Var hittar man Chuck? I box eller på tv? Och inte är han någon tråkig fuling inte...

Jenny B sa...

Visst är han fin?! TV6 visar repriser från säsong två just nu, och fortsätter säkert med sista halvan av fjärde säsongen efter sommaren. Men Chuck är värd att ses från början! Det verkar svårt att få tag i säsong ett på box just nu, men jag antar att det kommer en komplett box när sista avsnittet har sänts. Den skall jag ha!

Hermia sa...

Ja, upptäckte svårigheten med säsong 1 men bevakar den på cdon. Tack för tips :)

Jenny B sa...

Vad kul! Hoppas du gillar den! :)

Hermia sa...

Tack för Chuck :) Igår såg jag de första två avsnitten. Skrattig spänning, helt perfekt.

Jenny B sa...

Vad kul att du gillar Chuck! De behåller den goda stämningen genom hela serien. Du har en massa bra framför dig!

Anonym sa...

Bra skrivit, har sett alla säsonger; Chuck är min favorit TV-serie!
En sak du skrivit stör mig lite, och jag må kanske vara sent ute men måste bara rätta något jag tror att du har missuppfattat här: Chuck blev inte utkastad från MIT, Chuck blev utkastad från Stanford - och om det inte är jag som missuppfattat något här och Stanford och MIT egentligen är samma sak, tycker jag att det är viktigt att poängtera.
Här inser jag också att jag börjar låta som Chuck när han ska förklara en väldigt nördig detalj på ett väldigt komplicerat sätt, så jag ska bara sluta här och nu och istället uttrycka min glädje om hur fin text du skrev om serien!

Jenny B sa...

Tack för din rättning och dina vänliga ord! Du har säkert rätt, så jag ändrade i texten. Nu har jag också sett alla säsonger av Chuck, och någon gång kommer jag att se om alla igen. Det är en riktigt bra serie som balanserar mellan spänning och humor och med mycket sympati för alla huvudpersoner.