American Fiction

Böcker och filmer kan få en att förstå andra människors liv. En stor andel vita människor inser att de behöver sätta sig in i hur svarta människor lever så det finns ett sug efter filmer och böcker som ger den autentiska inblicken i svarta människors liv idag - eller? Är det kanske snarare så att man vill läsa det man förväntar sig, det som förstärker ens fördomar? Thelonius "Monk" Ellisons böcker blir numera refuserade för att de inte är "black enough". Hans agent säger "White people think they want the truth, but they don't. They just want to feel absolved."

Närhelst Ellison slår på TV:n, går till bokhandeln eller föreläser på bokmässor möts han av stereotypa beskrivningar av gangsta-livet på samhällets botten, och hyllningar av hur autentiska de är. Hans eget liv är också trasigt och jobbigt men på ett "medelklassigt" sätt, och det är inte det som säljer när författaren är svart. På rent trots börjar Ellison skriva en bok i samma stil som bästsäljaren We's lives in da ghetto, med handling och språk som är så banala att han vrider sig i genans medan han skriver. Men jodå, visst är det den boken som bokförlag och filmregissörer kastar sig efter med fetare kontrakt än han någonsin sett.

Filmen American Fiction bygger på boken Erasure av Percival Everett, en humoristisk/seriös författare som själv inte drar sig för att provocera men nog har sett tendenserna han beskriver. Filmatiseringen är gjord av Cord Jefferson som redan visat hur skickligt han hanterar rapp och smart humor i TV-serien The Good Place. Även American Fiction är full av humor, både dråpliga scener i närmast slapstick-stil och intelligenta vridningar av folks fördomar och uppblåsthet. Visst är de seriösa scenerna sorgliga på riktigt, och även om de strax lättas upp av ett skämt så har American Fiction sympati med sina rollfigurer. Jeffrey Wright är en utmärkt skådespelare i alla scener han gestaltar Ellison: i sitt vanliga liv som stressad collegeprofessor, i sin fejkade roll som gangsta-författare, och mest av allt hur väl det syns att han våndas när han måste säga något som känns svårt.

American Fiction får en att skratta högt gång på gång och det är gott nog, men den har också en tänkvärd handling som säger något om och till såväl fejkande gangstas som dem som villigt låter sig luras av dem och vill att det skall fortsätta så, för enkelhets skull.