Darwin's Radio av Greg Bear

De inledande ledtrådarna lägger Greg Bear ut över flera delar av världen: Georgien och Alperna, till att börja med. Det är olika personer som upptäcker och undersöker kroppar av människor som dött under vitt skilda omständigheter och tidsperioder, men vi nyfikna läsare lägger de mer udda detaljerna på minnet och försöker pussla ihop bitarna till en helhet. Bokens titel leder tankarna till evolutionen, så vad är det för budskap som sänds genom radion?

Varje fynd i sig väcker intresse av olika slag, och redan från början är det molekylärbiologi och teorier om människans utveckling som måste sättas på prov och utvidgas för att försöka skapa förståelse om vad det är man har hittat. Greg Bear har lagt ned stor möda på att göra historien vetenskapligt trovärdig, och enligt min mening har han hittat ett bra läge där beskrivningar av processer och teoretiska resonemang får ta den plats de behöver utan att handlingen blir för komplex för att hänga med i eller förlorar i spänning. Det är närmast fascinerande hur långsamt Bear kan låta sammanhangen uppdagas och fördjupas utan att det känns utdraget.

En viktig anledning är förstås att Greg Bear dessutom lyckas ge sina huvudpersoner personlighet och motivation som går att förstå, även de bad guys som inte alltid är helt igenom onda. Bear är bra på att skriva dialoger och skapa trovärdiga relationer mellan människorna, något som inte alla science fiction-författare kan, men vilket brukar vara det första som förlåts om historien är tillräckligt spännande. Här blir en del psykologiska aspekter, nästan ironiskt och ibland helt medvetet, speglade i huvudspåret: lust efter en annan människa, rivalitet och konkurrens kan influera handlandet hos annars rationella människor. Och hur kan den evolution som låtit oss bli så smarta och handlingskraftiga släppa fram så svårhanterbara tillstånd som depression, när en kompetent och analytisk människa blir lamslagen och förlorar lusten att leva? Huvudpersonen Kaye Langs oro för och kärlek till sin deprimerade make är ett välskrivet och viktigt sidospår.

Men det centrala i boken är det i våra gener som börjar slå igenom, "radiosignalen" som till synes uppträder som en sjukdom som får gravida kvinnor att spontanabortera eller föda missbildade barn. En sådan sjukdom skapar förstås en AIDS-liknande oro, och när den kommer till USA slår de stora maskineriet igång för att hitta ett botemedel.

Det är där, efter ett hundratal sidor, som berättelsen börjar falla sönder litet i mina ögon; det som började i Alperna och i Georgien fokuserar nu enbart på USA när det hade varit givande ur såväl bokens som läsarens synpunkt att ta in information från andra länder i världen. Och i de sista kapitlen börjar den genförändring som allt hänger på och som hållit uppe hela racerloppet att kännas alltför långsökt och inte längre trovärdig. Slutet känns som en hastig uppvridning till tio efter ett stadigt och pålitligt tempo. Men allvarligt talat gör detta inte så mycket, när boken i det stora hela är så intelligent och engagerande skriven. Det finns en direkt fortsättning, och jag tvekar mellan att vilja läsa den och vara nöjd med enbart Darwin's Radio.