fredag 13 augusti 2010

bob hund på Gröna Lund

"pnuy qoq" står det på den upp- och nedvända bannern som hänger i scenens bakgrund. Så dansar bandet in och börjar spela Tinnitus i hjärtat, följt av Düsseldorf. De är stiligt klädda i vit skjorta, och kavaj, slips, väst eller tropikhjälm. Thomas Öberg är jättefin i långa svarta handskar och ett långt pärlhalsband, som fastnar i mikrofonstativet efter hand. Då ställer han två medhörningslådor på högkant på varandra och klättrar upp och sjunger. Han kallar Stockholm för ett Shutter Island för hipsters, och alla taniga ungdomar i skojiga kläder och frisyrer ler och röker litet till.

På skivan som kom förra året lät bandet inte lika skramligt som förr, utan litet mer skirt, men ändå sig lika. På scen blir alla musik skramlig på ett annat sätt, precis som det skall vara. I titelspåret Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk får den mjuka melodin växa ut i tjutande gitarrer och tillbaka igen. Sedan kommer en lektion i demokrati som mynnar ut i Ska du hänga med? Nä! och Hörlurar. Den fantasieggande Grönt ljus låter fin, och scenbelysningen hjälper till och ger grönt ljus till alla.

Nu är det väl revolution på gång? Ja, fast sedan får vi rösta vilken låt vi vill höra! Vi får välja mellan Allt på ett kort och Istället för musik: förvirring, och när vi väljer den senare får vi några svordomar och en bra, energisk låt. Ja, energin skvätter hela spelningen igenom! Rundgångs- och gitarronanin och leken med Den Vita Konen hör inte till mitt favoritparti, men när bandet rusar ut första gången applåderar jag ändå tills de kommer tillbaka och spelar Tralala lilla molntuss, som låter fin och Ett fall & en lösning, som låter litet tråkigare och dovare.

Vi applåderar mer och bandet kommer tillbaka igen, och spelar Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem; men det gör jag, tror jag. Yay! Och det blir ett extranummer till, Jag rear ut min själ. Sedan ställer bandet in sina instrument på skumma ljud och går ut. Det var en bra spelning, med många av bob hunds bästa låtar, lagom med oväsen och jättemycket humor och energi. Tack för det!

Inga kommentarer: