måndag 13 mars 2017

God's War av Kameron Hurley

Kriget har pågått i sekler. Det sägs att hatet mot Den Andre är starkare då den andre är lik en själv, och så är fallet med Nasheen och Chenja. Båda länderna praktiserar varsin variant av islam, även om det aldrig sägs rent ut utan visas genom närvaron av moskéer, böenutropare och de dagliga bönerna. De små skillnaderna i religionstolkningen har förstärkts genom hur de båda länderna utövar kriget. I Nasheen där alla sextonåriga pojkar skickas till fronten, varifrån de kommer hem vid fyrtio års ålder eller i en liksäck, har de kvarvarande kvinnorna tagit över alla officiella och inofficiella poster i samhället. I Chenja stannar tillräckligt många män kvar för att ta sig tjugo-trettio fruar och upprätthålla ett samhälle där kvinnor är underordnade.

Boken låter från första meningen sina huvudpersoner skära, svära och spotta sig igenom brutala förhållanden med en nonchalans som jag vanligen ogillar. Men mycket snart står det klart att våldsamheten och jämnmodet inför den är en följd av kriget som pågår på ett okänt avstånd. Medicinska framsteg har gjort kroppsdelar och hela människor reparabla, utbytbara, och också värdelösa i sig själva. Det som gäller för de flesta är att hanka sig fram genom att sälja organ eller hyra ut sin kropp som fabriksarbetare, boxare eller lejd mördare.

Ett mycket spännande inslag i berättelsen är det genomgående användandet av insekter; till mat, drivmedel, gift, medicin, rörliga bilder, belysning, kommunikation, vapen och filter mot vapen. Det är en intressant utveckling av trender vi kan se idag, och ett bra sätt att normalisera användandet för dem som liksom jag fortfarande äcklas en aning av tanken. Här kontrolleras insekterna av specialbegåvade personer som kallas magiker, ett fint sätt att säga att tekniken inte är vetenskapligt analyserad utan sker på känn (men likväl med stor precision).

Planeten Umayma terraformades, inte helt vällyckat, och koloniserades av människor från "månarna". Tillresta gäster från andra planeter kallas aliens, men mellan raderna kan utläsas att de är ljushyllta människor från planeter koloniserade av kristna, och även de domineras av krig som pågått i generationer. Nu tycks det dock finnas en chans att avsluta kriget på Umayma en gång för alla, menar Nasheens drottning, och sänder huvudpersonen Nyx och hennes team på jakt efter en av dessa fascinerande aliens som bär på gåtans lösning.

Nyx är ingen bra person. I första kapitlet förför hon en dålig boxare för att komma åt och skära huvudet av hennes bror, en desertör från kriget. Just det går att ursäkta med att brodern bär på en smitta som skulle utplåna hela städer, men allteftersom handlingen fortskrider framgår det att Nyx begått gräsliga mord och tortyr både under och efter sin tid som yrkesmördare i drottningens tjänst - bel dame, som de kallas. Vad driver henne, mer än en vilja att överleva och tjäna pengar, och hämnas oförrätter? Den enda dröm om ett stillsamt liv vid havet hon uttalat var en lögn, stulen även den.

Det är ett tecken på författarens skicklighet att lusten att läsa vidare är så stark trots motvinden i form av en motbjudande handling och osympatiska karaktärer. Men just karaktärerna är så väl skildrade att de fasinerar. I Nyx team finns Rhys, en ung mörkhyad man som deserterat från Chenja. Inte heller han är någon god människa, vilket han är medveten om, hur mycket han än ber för att underkasta sig Guds vilja. Att han brottas med sitt första stora svek och sina dagliga kompromisser hindrar att hans religiöst grundade motvilja mot Nasheens kvinnodominerade samhälle inte blir stereotyp.

Och så många laster och fördomar blandas på Nasheens gator och i Nyx team att alla medlemmar bär på någon börda och någon hemlighet inför de andra. Du kan bli hatad, misshandlad och mördad av olika grupper för att du är homosexuell, prostituerad, från Chenja, eller hamnskiftare, men det kan också vara det som räddar dig och ditt team. Det är Kameron Hurleys styrka att alla dessa svagheter och självtvivel framstår som lika relevanta som de konspirationer och strider på liv och död som håller bokens tempo högt från början till slut. Hon kan också finkänsligt teckna den lilla antydan till kärlek som förvirrar Nyx och Rhys, den ena härdad av sin bakgrund och den andre av sin religion; den svårfångade känslan av att känna sig lugn intill den andra är något ovanligt för dem båda två.

Världen som Hurley målar upp i sand och blod är hård och hopplös, men jag vill ändå läsa vidare i trilogin för att veta hur det går för de mångdubbelt trasiga människorna.

Inga kommentarer: