måndag 26 december 2011

Det där som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozi Adichie

Chimamanda Ngozi Adichies klara, lättflytande språk berättar mycket på några få meningar. Därför kan en novell på tio-tjugo sidor ge en djup blick in i en annan människas personlighet och villkoren under vilka hon lever. Omständigheter och andra människors repliker väcker minnen och tankar som ekar i huvudpersonerna.

Flera av berättelserna beskriver nigerianer som har flyttat till USA. Att vara långt borta från sitt hemland är tungt, vare sig man flyttade av egen vilja till ett välavlönat jobb, eller om man lever på ett underbetalt servitrisjobb och inte kan skicka pengar till sin väntande familj. Huvudpersonerna är starka och reflekterar över sina känslor; sin svårfångade saknad, hur andra människors sympati kan vara lika sårande som likgiltighet, hur de måste packa undan sin längtan till någon gång när de kanske äntligen kan få leva som de vill.

Titelnovellen är skriven i du-form, vilket alltid irriterar mig, men den berättar inkännande om hur en ung kvinna retar sig på en uppvaktande ung mans kunniga Afrika-intresse, samtidigt som hon förstår att hon är orättvis mot honom. Vad är det som är så störande? Att han är så priviligerad att han kunnat resa till Ghana, Uganda och Tanzania som förströelse, inte för att leta efter arbete? Att Afrika bara är en i raden av kontinenterna han har besökt? Att han lägger sig i och försöker förstå en kultur som "du" själv har i ryggmärgen sedan födseln? Att han aldrig kommer att förstå hur det är att inte kunna skicka pengar hem till en väntande familj? Vilket plågar mest, avståndet emellan dem eller hans naiva välvilja?

Flera historier visar skärvor av viktiga händelser ur Nigerias nutida historia. Men bland jams, palmolja och texturizer och curl activator för håret är det allmänmänskliga känslor av skräck, svartsjuka och otillräcklighet som huvudpersonerna upplever. Och varje människa är mer än vad hon "symboliserar", vilket märks tydligast (litet övertydligt) i novellen Jumping Monkey Hill.

Den sista novellen, Den hårdnackade historikern, innehåller namn och händelser som ekar från Chinua Achebes välförtjänt hyllade afrikanska trilogi. Med den i bakhuvudet är det lätt för mig som läsare att ge liv åt människorna som snabbt lever fram sina liv och planer för varandra på boksidorna, men annars är den här sortens skissartade prosa som lämnar jobbet åt sin läsare inte något jag gillar.

Den svenska översättningen är så smidig att det går snabbt och lätt att läsa hela boken. Ändå känns den inte enkel, och varje människa får en personlighet, en bakgrund och ett öde. Chimamanda Ngozi Adichie är en bra författare.

Fler böcker av Chimamanda Ngozi Adichie:
En halv gul sol

1 kommentar:

Glamourbibliotekaren sa...

Denne likte jeg også godt.