Förhör av Magnus Dahlström

Kollegorna är frånvarande eller märker inte att hon är där, och om hon fått instruktioner till sitt arbetet är de hur som helst otillräckliga för vad hon möter som civilutredare hos polisen. Historierna hon får höra av personerna i stolen framför är osannolika både till innehåll och framförande, och har ofta övernaturliga inslag. Det är svårt att veta vilken fråga som skulle kunna förankra händelserna i verkligheten, och vår huvudperson ställer knappt ens relevanta frågor, antingen av oerfarenhet eller i ren förvirring. Berättelserna skulle kunna vara droghallucinationer eller rena påhitt. Men i sitt första möte, i första kapitlet, förhörde vår utredare en person som fick verkligheten att glappa för henne, så kanske färgar det av sig på allt som vår namnlösa huvudperson sedan gör.

De människor hon möter är människor som bekänner mord trots att inget brottsoffer står att finna, eller får anonyma hotbrev, eller misstänker närstående för brott. De blir ofta frustrerade över att man inte tar deras löst sammanhängande berättelser på allvar. Efter hand blir vår utredare bättre på att ställa rätt frågor och leda förhöret mot ett resultat, men det känns alltid som att det verkliga svaret och sanningen, om den nu finns, ligger strax bortom det man kommit fram till.

Vår huvudperson känner en alienation inför det ödsluga polishuset, den muskulösa polisassistenten som motvilligt hjälper henne, alla andra kollegor som verkar så säkra i sina roller, avdelningschefen som ignorerar henne och krukväxten som långsamt vissnar. Hennes förankring i sin egen identitet lossnar ibland. Händelserna hon leder förhören om vävs in i hennes eget liv.

Magnus Dahlströms bok Förhör är ytterst skickligt skriven, i gränslandet mellan det verkliga och det overkliga, så att man likt förhörsledaren blir osäker på det man hör och på sin egen del i det. Trots att varje mening bär på information och stämningssättare, är boken en blandvändare man skulle kunna insupa på en eftermiddag om man inte ville dra ut på nöjet under några dagar. Även när utredaren blir säkrare i sin roll hamnar de underliga personerna i stolen framför henne och ifrågasätter verkligheten gång på gång från olika håll.

Fler böcker av Magnus Dahlström:

Papperskorg

Fyr