The Mandalorian and Grogu

Efter ett antal mer eller mindre uppskattade TV-serier vill Star Wars-galaxen återta den stora duken. Det skall göras medelst två redan kända och älskade figurer, The Mandalorian och lille Grogu som vi skall försöka att inte kalla "Baby Yoda". Men han kallas "the Baby" av några i filmen, och gör gulliga bebis-ljud till sina charmigt klumpiga med effektiva rörelser.

Nåväl, etablerad som prisjägare med sin gulliga sidekick får The Mandalorian sina  uppdrag av rebellrörelsen, som efter sin framgång fortfarande måste leta efter officerer från det gamla Rymdimperiet, vilka försöker undergräva den nya republikens auktoritet. Efter ett äventyr på en planet med hisnande berg klädda i snö, skickas The Mandalorian till Nal Hutta för att vaska fram viktig information från Tvillingarna som tagit över brottssyndikatet efter sin äldre bror, Jabba the Hutt.

En stor glädje med Star Wars-filmer är att få se spännande världar och underliga varelser. Det får vi med råge, först på Hutternas träskvärld med intrikata kullar till bostäder, sedan på det nya uppdrag som Mando och Grogu skickas på till planeten Shakari. Den är en utomjordisk variant av den mörka Blade Runner-framtiden, med neon och snabbmatsstånd, och där en deffad Rotta the Hutt slåss i stora gladiatorspel. En Hutt med magrutor! Och vilka fantasifulla, läskiga monster som kämpar på liv och död i ringen! Det blir en rad med actionscener som heter duga.

Litet grand är det som att TV-seriekänslan följt med till biosalongen, när handlingen gör sådana kringelikrokar som en serie annars kan göra. Men det är snarare så att storfilmen The Mandalorian and Grogu har en ovanligt varierad handling, med mer än bara monsterfighter och rymdkrig. Mitt i filmen kommer en lång period i lugnare tempo, där Grogu får ta stort ansvar och visa handlingskraft. Så passande att det sker just på en träskvärld.

Behovet av visuella effekter för Stjärnornas Krig var en drivande kraft för stora framsteg inom området, och vi ser dess effekter i de magnifika scenerierna här. Det gör det ännu bättre att se de mer ryckiga, docklika rörelserna när Grogu och de driftiga små Anzellans tar sig fram på egna ben. The Mandalorian and Grogu har en bra balans mellan världsbygge, tuffa strider och gullighet.