The Four Profound Weaves av R.B. Lemberg

 En väv är som en berättelse av sin egen tillkomst; man kan se trådarna och föreställa sig arbetet som har gjorts för att allt skall komma på rätt plats. Men när man bara ser den färdiga väven kan man aldrig veta precis hur den gick till, bara ana om vävaren varit extra skicklig i sitt värv. Surun'-kvinnorna är kända för sina fantastiska mattor, och de kan skapa magi med vad de väver in i dem - vind, sand, hopp! Uiziya har väntat i fyrtio år på att hennes moster Benesret skall återvända och lära henne de sista av The Four Profound Weaves, trots faran som omvärver Benesret och de magiska vävarna.

Berättarrösten i kortromanen The Four Profound Weaves växlar mellan Uiziya och den namnlöse mannen, som också väntade i fyrtio år tills han äntligen antog manlig form, den han känt inom sig hela livet. Bland Surun' är det inte ovanligt att byta kön, och där hjälper vävarna och de gudasända fåglarna i transitionen, men den namnlöse mannen kommer från folkslaget Khana, och de har mycket strängare regler för vad män och kvinnor får göra.

Att en mäktig samlare köper på sig de underbara mattorna är både väntat och en styggelse - varför skulle en vindmatta som det virvlar rosa fjärilar från låsas in i ett palats där ingen får se den? Men dessutom är denne samlare den grymme härskaren i Iyan, som lurat och plågat den namnlöse mannen och hans älskade. Tillsammans med Uiziya ger han sig av för att söka upp Benesret, för att lära sig de sista mysterierna och kanske få hämnd på härskaren i Iyan.

R.B. Lembergs språk är väl balanserat så att inget överförklaras, men man kan för sitt inre öga se de unika mattorna och magin som glimmar kring dem. The Four Profound Weaves utspelar sig i Birdverse, en värld som Lemberg i flera andra historier berättat fram med traditioner, tro, magi och motsättningar vilket ger god underbyggnad åt den här originella och spännande kortromanen. 

Recensionen är även publicerad i SF-Forum 137