Handlingen berättas av Merricat, Mary Katherine Blackwood, som är arton år men framstår som ett egensinnigt barn. Det känns förståeligt, efter vad som framskymtar i hennes berättelse: för sex år sedan förgiftades hela hennes familj vid middagsbordet och dog. Hennes tio år äldre syster Constance drogs inför rätta och frikändes. Sedan dess lever de två, tillsammans med sin rullstolsbundne Onkel Julian, i sitt avskilda hus, det ståtliga godset som har varit i familjens ägo i flera generationer.
Constance har blivit skygg och går aldrig längre än till trädgården. En gång i veckan dristar sig Merricat in i byn för att lämna låneböcker, köpa livsmedel och kanske ta en kopp kaffe. Men som hon föraktar byborna! De dumma och nyfikna som tränger sig på henne, vill ställa förment oskyldiga frågor om hur de har det där hemma, och som gärna sjunger nidvisor om familjemordet när Merricat är strax inom hörhåll.
Mary Katherine läser verser i huvudet och tänker ut ritualer för att blockera byinvånarna från att ta sig in i hennes huvud och in i deras trädgård. Att gräva ned en speciell sak på ett speciellt ställe, eller spika upp något värdefullt på ett träd, är viktigt för att hon skall känna att hon har skyddat familjens ägor. Släktens traditioner, varje föremål i huset och varje liten förändring får förstås extra stor vikt i de dagliga göromålen när man lever så isolerat.
Det är fascinerande hur Jackson beskriver världen som ett spelbräde som lilla Merricat tänker sig att hon kan styra, samtidigt som det framgår att händelserna inte låter sig styras som Merricat önskar. Därtill är det spännande att märka hur varje enskild person i berättelsen inte heller är spelbrickor för huvudhistorien, utan tvärtom agerar med helt egna intentioner och skapar överraskande scener och händelseutvecklingar.
Shirley Jacksons korta, fängslande berättelse har gotiska övertoner när hon beskriver de unga kvinnornas frivilligt inrutade liv, och hur det stillastående livet stjälps över ända av oförstående inkräktare. Att låta den litet udda Mary Katherine föra ordet gör historien ännu mer spännande och engagerande. Det var en riktigt god läsupplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar