söndag 5 augusti 2007

Författartips: Mark Salzman



Mark Salzman skriver inte böcker om vanliga människor. Han väljer huvudpersoner i omständigheter de flesta av oss aldrig varit i närheten av. De har också det gemensamt att de är analytiska och eftertänksamma personer, som inte tar risker och rusar huvudstupa in i oöverlagda situationer. Det är så skönt att få läsa om dem. Så många berättelser skrivs om spontana, smått självdestruktiva människor som bränner sitt ljus i båda ändar. Det finns så många att det impulsiva börjar kännas förutsägbart.

The Soloist handlar om cellisten Renne Sundheimer, före detta underbarn med livet fullbokat av framträdanden flera år framåt. Så börjar han höra missljud när han spelar; hur han än stämmer instrumentet och övar, hör han, och bara han själv, hur tonerna låter falskt. Perfektionist som han är tränad att vara, kan han inget annat än att sluta spela, och istället börja ta emot elever. En inte ovanlig karriärväg för före detta solo-instrumentalister, hur bittert eller befriande det än kan vara att ge upp livet i strålkastarens mitt. Men till saken hör att han har, och alltid har haft svårt att närma sig kvinnor, och följaktligen är oskuld vid 36 års ålder.

En så hårt hållen och drillad pojke i vuxen kropp, visst vore lösningen att han släppte taget, upplevde kaos och lät sig älska och älskas? Tack och lov slipper vi ett så enkelt slut. Visst träder slumpen in i Sundheimers liv, i form av ett nytt underbarn att vårda och uppmuntra, och i form av jury duty i ett mordfall. Men det hedrar Salzman att han inte låter lösningen ligga i att Sundheimer förändrar sin personlighet, utan låter honom behålla sin inre kärna även medan han utvecklas som människa.

Lying Awake utspelar sig i ett karmelitkloster i utkanten av Los Angeles. Det nämns hur den stillsamma kommuniteten utgör en muromgärdad anomali, bara några hundra meter från motorvägarna, neonskyltarna och stressen i L.A. I den här stillheten upplever Syster Johannes av Korset visioner, som inte bara är till stor andlig tröst för henne själv. Nedtecknade på papper blir de också inspiration för andra, och har gett henne och hennes klostret viss berömmelse. Men hennes återkommande huvudvärk blir kraftigare, och läkarundersökningar visar att de är av epileptisk art. En operation kan bota henne, men därvid möjligtvis ta bort visionerna för alltid.

Syster Johannes har levt i kommuniteten i många år, och bryter sina andliga och intellektuella tvivel mot varandra när hon mediterar över vad som är det rätta göra. Visionerna kom som ett bönesvar i den andliga torka hon upplevt i kommuniteten, och att förlora dem skulle återföra henne till den hopplöshet hon kände av som novis och nybliven nunna. Å andra sidan har hon lovat lydnad till Gud och sin orden, och vad är det som säger att inte denna andliga svält är Guds kors till henne att bära? Att välja bort den medicinska smärtlindringen för att behålla visionerna kan ses som en uppoffring i Guds namn, eller som en ytterst självisk handling. Det spirituella och logiska dilemmat är mycket fint och inkännande tecknat av Salzman.

Nedan en läsvärd intervju med Mark Salzman i Salon:
Intervju i Salon

Inga kommentarer: