tisdag 19 april 2016

Altered Carbon av Richard Morgan

I en framtid där medvetanden kan laddas ned från och upp till kroppar, och där kloning och artificiella livmödrar fungerar felfritt, är det teoretiskt möjligt att leva för evigt. När ens kropp förfallit och närmar sig den biologiska döden kan man flytta sitt jag till en ny, yngre kropp. Men alla kommer inte att göra det, för självklart har processen en kostnad, både i pengar och psykiskt. Har man gott om pengar har man råd att ha ett antal fullvuxna kroppar ligga på vänt för att tas i bruk, så att man kan direkt fortsätta där man slutade men med mer energi och ungdomlig styrka. Man har också råd att ha en säkerhetskopia av sin personlighet säkert lagrad, så att man kan komma tillbaka till livet med alla sina minnen upp till en viss punkt, i den händelse att man skulle dö i en olyckshändelse - eller mördas.

Det finns flera intressanta varianter på det här upplägget inom science fiction: Counting Heads, The Quantum Thief, Dollhouse, och det ger också upphov till nya, cyniska och brutala former av brott, företrädesvis mord, våld och prostitution. I Richard Morgans thriller är händelserna alltid djupt förankrade i den fysiska upplevelsen, även när de utspelar sig i virtuella rum. Ganska tidigt i boken slår gatuvåldet över i ytterst grov tortyr vilken beskrivs i fruktansvärd detalj. Den gjorde mig illamående, men jag fick aldrig uppfattningen av torture porn, att den var där för att författaren och läsaren skulle njuta av beskrivningen. När jag läste en intervju med Richard Morgan förklarade han att det var det som var hans mening; han ville inte använda våld som en cool gimmick i den hårda värld han beskrev, utan låta det framstå som just så plågsamt och förödande det är för såväl kropp som själ. Jag uppskattar verkligen den inställningen, och fastän ingen våldsbeskrivning senare i boken är lika hemsk som den nämnda så färgas de av allvaret i den.

Altered Carbon utspelar sig några hundra år in i framtiden, när mänskligheten börjat utforska och kolonisera andra planeter. Takeshi Kovacs kommer från Harlan's World, som bebos av ättlingar till de asiater och östeuropéer som tog sig dit. Här och där drar beskrivningarna åt det stereotypa, som till exempel brutaliteten på planeten Sharya, men om man utgår från tanken att planeter koloniserades av folkgrupper av likasinnande så ligger det inom rimlighetens gräns. Kovacs kallas till jorden, där han aldrig har varit, och får möta ett stagnerat samhälle där katoliker har förvandlats till en förtryckt men högljudd grupp som bland annat protesterar mot bruket att låta en människas sinne återuppstå i en ny kropp.

Det vi ser av jorden genom Kovacs ögon är enbart de mycket rika, mäktiga och hänsynslösa, och de som i stort sett är utlämnade åt dem; kriminella, prostituerade, yrkesmördare, livvakter och medicinsk personal. Kovacs är Envoy, en soldat ur specialstyrkorna som tränats att snabbt anpassa sig till en ny kropp och vara redo att slåss och döda med hjälp av de inbyggda förstärkningarna i nervsystemet. Trots den grundliga inympningen av kall mördarinstinkt och självbevarelsedrift känner vi med honom ofta sympati, hämndlystnad och önskan om rättvisa för några av de oskyldiga kroppar som trasats sönder av ännu kallare hajar i den undre världen.

Genom Kovacs då och då uppdykande minnesbilder får vi glimtar av det universum han lever i; barndomen på Harlan's World, träningen till soldat och Envoy, det fasansfulla slaget vid Innenin då hans bäste vän åts upp inifrån av ett virus, artefakter från Mars och andra planeter som ger ledtrådar till mänsklighetens expansion. Det ger ett sammanlagt intryck av en genomtänkt värld, och en mycket spännande sådan, och därför är jag glad att Richard Morgan skrivit ytterligare två romaner om Kovacs där vi får veta mer även om kolonierna.

Jag läser sällan kriminalromaner, så därför uppskattar jag desto mer det komplexa mysterium som Takeshi Kovacs kastas in i. De tekniska detaljerna som gör handlingen möjlig är väl genomtänkta, och som sagt även de större strukturerna i världen och de fysiska förbättringar som driver handlingen såväl framåt som in i mörka återvändsgränder. Jag ser fram emot att läsa fler böcker av Richard Morgan.

Inga kommentarer: