Gentlemen av Klas Östergren

Är gentlemannen död? Var han det 1978? Det verkar nästan så, men Henry Morgan lever ännu och tar emot den unge Klas Östergren i sitt liv. Den unge ambitiöse författaren Klas får flytta in i Morgans rymliga lägenhet full av arvegods och andra hemlighetsfulla föremål ur Henry Morgans liv.

Det gör mig beklämd att Klas i sina tankar kallar Henry och hans bror Leo Morgan för anakronismer. Det är för mig ett tecken på 1970-talets historielöshet. Likaså irriterar jag mig på människornas tillkämpade respektlöshet som för mig bara framstår som dumhet och en oförmåga att värdesätta det som är viktigt. Då Henry håller ett kort, allvarligt tal invid en gravsten dyker det upp en kvinna som säger "Du pratar så lustigt. ... Du låter som en riktig präst och det var så vackert att jag nästan började tjuta." Nåväl, Henry Morgan blir raskt förtjust i kvinnan, så visst hänger han med i tidsandan.

Efter dryga hundra sidor tar boken ett långt kliv bakåt i tiden och börjar följa bröderna Morgans barndom och uppväxt genom decennierna. Det är de kapitlen som är den stora behållningen för mig: de fina, övertygande scenerna från Stockholm och skärgården under 1950-, 60- och 70-talet. Det är då det står klart för mig att Östergren när han skrev inledningen hade ett gott öra för samtiden, eftersom de vulgära replikerna nu får ge vika för ett mer städat och informationsbärande språk som stämmer överens med de tidigare decennierna.

Det står också klart att bröderna Morgan inte borde kallas anakronismer. Eller åtminstone, om de är det så är det för att tiden har förändrat sig, inte de. När vi får höra om deras ungdom är de hela tiden i samklang med tiden, till och med i dess framkant. Men mot slutet av sjuttiotalet har alltså fördumningen av Sverige gått så långt att man ser bröderna Morgan som kvarlevor från en obegriplig tid.

Om man kan lägga de tankarna åt sidan så är boken välskriven, och dessutom ofta spännande. Miljöskildringarna är inte övertydliga men ger en tillräckligt god bild av ljus, mörker, damm eller ordning.Varje scen, vare sig från 1960-talets jazzklubbar i Frankrike eller från vänkretsen på 1970-talet, är levande och lockande. Jag tror också att filmatiseringen av boken kommer att kunna bli riktigt bra.

Fler böcker av Klas Östergren:
Gangsters