All Families are Psychotic, svarar någon när en person ur familjen Drummond suckar över sin situation. Det kan nog vara sant. De olika familjemedlemmarna är väl en och en inte så mycket mer galna än folk man känner själv. Det är just tillsammans, och tillsammans med alla hemska och oturliga situationer de hamnar i, som de blir till en vandrande katastrof.
Jag älskar några av Douglas Couplands böcker: Generation X, Shampoo Planet, Microserfs, Eleanor Rigby. Däremellan har han skrivit några där handlingen går huller om buller, och personerna inte hinner formas eller väcka några sympatier. Det händer väldigt mycket i All Families are Psychotic, och de blasérade familjemedlemmarna reagerar med en rapp kommentar och kastar sig vidare. Förutom en inre monolog om hur Disneyworld förbereder oss för en livstid som kunder, fanns det inget i boken som är värt att minnas.
Jag älskar några av Douglas Couplands böcker: Generation X, Shampoo Planet, Microserfs, Eleanor Rigby. Däremellan har han skrivit några där handlingen går huller om buller, och personerna inte hinner formas eller väcka några sympatier. Det händer väldigt mycket i All Families are Psychotic, och de blasérade familjemedlemmarna reagerar med en rapp kommentar och kastar sig vidare. Förutom en inre monolog om hur Disneyworld förbereder oss för en livstid som kunder, fanns det inget i boken som är värt att minnas.
Fler böcker av Douglas Coupland:
The Gum Thief
Eleanor Rigby! Den tyckte jag så mycket om, det är så mycket känsla i den. En del av de andra är lite för smarta.
SvaraRaderaMen jag har svårt att hålla isär dem, de glider ihop. Girlfriend in a coma var också fin, om man försöker nonchalera det orimliga i att en person som var tonåring när hon föll i koma plötsligt är väldigt vis när hon vaknar upp.
Jag längtar efter att läsa om Eleanor Rigby! Fast igår köpte jag Hey Nostradamus! när jag stötte på den på ett bokbord, så den kommer nog före.
SvaraRaderaJag tycker att Douglas Coupland är som bäst när han skriver om vänskap mellan några få vänner i stillsamt tempo, inte när han försöker packa på med för mycket smarthet, som du säger. Det är vad jag hoppas på i de romaner jag har kvar att läsa!