Spinning Silver av Naomi Novik

Jag är mycket förtjust i berättelser om hur någon med klokt och träget arbete vänder sin egen olycka till ett bättre liv. Det är inte bara för glädjen i att se hur det går bra för någon, utan mest för inspirationen och njutningen i varje steg mot lyckan. Nöjet av att ha sytt ihop en stadig madrass för en god natts sömn, den goda smaken av en rejäl måltid för någon som är hungrig. I Naomi Noviks bok Spinning Silver kommer det också i form av oväntad vänlighet från andra till en familj som vuxit upp med knapphet och hårda slag, och det gör gott att se dem växa och långsamt kunna ta emot välviljan.

Precis som i Noviks bok Uprooted är det inte bara på en utvald flicka som handlingen, magin och ödet vilar. Först följer vi Myriem när hon finner styrkan att kräva in de pengar hennes far lånat ut till grannarna i byn. Så går ordet till Wanda, flickan som Myriem anställer och som ser sin chans att arbeta sig till ett fritt liv för sig och sina bröder. Den tredje huvudpersonen är Irina, den förbisedda hertigdottern som oväntat finner sig indragen i stora förvecklingar. Gemensamt för dem tre är att de är tänkta att användas som spelpjäser i andras planer, men finner sitt eget värde och vågar spinna sina egna planer. Berättarrösten i kapitlena växlar främst mellan dessa tre, men även andra människor i deras närhet får föra ordet för att bredda historien.

Det tilltalar mig att Myriem, när hennes mor och andra oroar sig för hennes tilltagande hårdhet, väljer att fortsätta sina planer och inte åter bli så mild och ursäktande att andra kan utnyttja henne. Hon är inte ens orättvist hård utan endast medveten om att hon måste se till sina egna intressen när de bryts mot andras. Myriem är också skicklig i att värdera det hon får i betalning och sälja det vidare, och fastän familjen inte skryter om sina växande tillgångar sprider det sig ändå att Myriem kan spinna silver till guld.

Sådana höga tankar om sig själv kan skapa avundsjuka och en habegär hos andra runt omkring. Sedan länge vet Myriems familj att de är sedda över axeln av sina grannar för att de är judar. Men utanför byn finns ännu värre fiender; Staryk, isvarelserna som har äganderätt över den stora skogen och alla vita växter och djur som finns där, och vilka ibland plundrar bönder som kanske eller kanske inte överträtt Staryks lagar. Nu ser Myriem och Wanda allt oftare underliga fotspår i snön och gissar att Staryk anat sig till deras växande rikedom.

Ja, det stämmer: Starykernas kung har fattat intresse för den unga kvinnan som kan spinna silver till guld, guld som han och Staryk vill ha mer och mer av. På Myriem lägger han allt tyngre uppdrag att skapa guld åt honom. Ingen vågar säga nej till en skrämmande Staryk, men bit för bit vågar sig Myriem på att förhandla med honom. Det hon åstadkommer får stora efterverkningar. För allt som Novik har berättat hittills hade kunnat vara en komplett berättelse, men här fyller det de första hundra sidorna och grenar sedan ut sig i nya berättelser som tar olika vägar men ofta korsar varandra igen.

Naomi Novik beskriver människor, känslor, tankar och miljöer ingående och invävt i vartannat. Där finns påvra, kalla trähus; vackra men dystra slottsmiljöer; snö och is som är farligt kall men ändå tilldragande. Magin har sin egen logik, och även när den verkar enkel kräver den något av de inblandade. Demoner kräver att få ingå avtal med en men en klok människa står emot, för i slutändan sker ingenting utan kostnad. Men kanske, om man börjar förstå detaljerna i vad den omänsklige motparten vill, så kan man kanske få till en uppgörelse där man inte skadar varandra. I bästa fall kan det som var skadat växa sig starkt igen.

Fler böcker av Naomi Novik:
Uprooted