The Nice Guys

Idén är väldigt bra: släng ihop en underhållande thriller i skön miljö med två gamla tjejtjusare i huvudrollerna. Handlingen ringlar sig från porrindustrin ända upp i regeringskretsar, tiden är 1977 så att allt blir litet daterat och snyggare, och platsen är Los Angeles bakgator och glassiga poolpartyn. Flickfavoriterna i fråga, Russell Crowe och Ryan Gosling, är båda aningen bedagade, mer eller mindre cyniska, rappa i käften och ytterst stryktåliga.

Ingredienserna och huvudrollerna räcker hela första tredjedelen av filmen; tonen är lättsam och killarna hamnar i dråpliga situationer. Ibland ligger komiken i det överdrivna våldet, och efter hand börjar de våldsamma inslagen bli alltmer brutala och tveksamma. De logiska luckorna i handlingen blir också bara fler och större, och missar man kunde ha överseende med börjar skava när de blir för många. Mest av allt irriterar det att Healy (Crowe) och March (Gosling) beter sig inkonsekvent.

Men The Nice Guys har inte större ambitioner än att vara två timmars underhållning i fräcka miljöer, och det lever filmen upp till. En bonus är Marchs dotter Holly (Angourie Rice), en snabbtänkt tjej som ofta löser killarnas problem utan att bli en stereotyp av duktig flicka. Hon och flera färgstarka biroller är ett stort lyft för filmen, som på det stora hela är fulsnygg, rolig, litet väl grym men spännande och sevärd.