Efter att ha sagt fel några gånger är boktiteln innött hos mig, tillsammans vad den står för: den 22 november 1963, dagen då president Kennedy mördades. Händelsen gav upphov till många konspirationsteorier - var Lee Harvey Oswald verkligen den ende gärningsmannen - och även stor sorg över hur positiva framtidsutsikter fläckades ned. Skulle USA gått in i Vietnamkriget om Kennedy levt, eller skulle otaliga människoliv sparats?
Nu finns chansen att ta reda på det. Det finns ett maskhål tillbaka till 1958, så någon skulle kunna gå igenom det, leva inkognito i fem år och stoppa Lee Harvey Oswald - eller vem det nu var som sköt. Med, åter igen, underbar känsla för kontraster, är maskhålet inte en skimrande portal i luften eller skapat av en dyrbar maskin, utan några kliv till en övergiven bakgård från det bakre utrymmet i ett förråd på Al Templetons lilla servering; några viktiga steg som man måste ta i blindo.
Bokens huvudperson Jake Epping ger sig ut på resan bakåt, utrustad med noggranna anteckningar om Lee Harvey Oswalds förehavanden, liksom alla tidsresenärers bästa vän, en Sportalmanacka med viktiga sportresultat från tiden det gäller. Dock visar det sig att de som måste betala ut vinsterna inte är så glada över det, utan noga lägger märke till mannen som kommer in och placerar mystiska vad till höga odds.
Trots banaliteten i omständigheterna finns det tecken på att själva tidsresandet är förknippat med fara, främst därför att det förflutna tycks vilja hindra någon från att komma och ändra flödet. Al Templeton, som själv har gjort några signifikanta försök i den vägen, berättar om hur nedfallna träd och punkterade hjul på bilen han körde lade hinder ivägen för en viktig resa han försökte göra. Jake är beredd på det, men det går inte att helt förbereda sig för alla krokben som kan läggas på vägen.
Ett ärende tidigt under vistelsen i 1958 tar Jake till Derry i Maine - känt område för Stephen Kings läsare. Ryktesvägen får han höra om händelser vi kan minnas från boken IT / DET, liksom den stämningen av att inte vilja se något som är rakt framför en, vare sig det är något ondskefullt eller en människa i nöd. En liknande känsla upplever Jake även i Dallas och kvarteren i Fort Worth där Lee Harvey Oswald bodde, och där han själv behöver flytta in för att göra research. Respit från den avoga stämningen får Jake då han istället slår sig ned i det mindre samhället Jodie, tillräckligt nära för resor till de relevanta grannstäderna, men med en välkomnande attityd mot främlingar.
Som sagt är småstadslivet i Jodie en glädje att läsa om, delvis för att det i mycket är en paus från det tunga uppdrag som Jake har. Men en fin aspekt som Stephen King har vävt in är kärleken till kulturen! Jake är engelsklärare till yrket, och redan innan han återupptar sitt värv 1959 får vi glimtar av vilken vikt god litteratur har, vilket följs av konkreta bevis på vilka höjdpunkter i livet man kan finna i teater och musik. Här är Jakes tankar från en skoluppvisning:
For a moment everything was clear, and when that happens you see that the world is barely there at all. Don't we all secretly know this? It's a perfectly balanced mechanism of shouts and echoes pretending to be wheels and cogs, a dreamclock chiming beneath a mystery-glass we call life. Behind it? Below it and around it? Chaos, storms. Men with hammers, men with knives, men with guns. Women who twist what they cannot dominate and belittle what they cannot understand. A universe of horror and loss surrounding a single lighted stage where mortals dance in defiance of the dark.
Kan Jake stoppa mordet på JFK? Kommer han att förlora något annat på vägen - kommer världen att bli bättre eller sämre? Under de sista frenetiska sidorna är det många nya frågetecken som bubblar upp och spricker, och in i det sista är det osäkert hur det skall gå. Sjuhundra sidor kan verka mycket, men det är det värt för en femårs semester i en annan tid och en annan värld.tid och med
Fler böcker av Stephen King:
Under The Dome
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar