Det är midsommar, det handlar om sex, otrohet och undantryckta känslor, men det är ändå en komedi. Människorna på scenen är så skönt intellektuella och till synes bekymmerslösa som de brukar vara i en Woody Allen-komedi. Tre löst sammanhållna par skall tillbringa midsommarnatten tillsammans. Till skillnad från i Shakespeares En midsommarnattsdröm ses inga älvor som försöker para ihop och skoja med människorna, men den mänskliga naturen driver personerna från famn till famn ändå (eller så kanske älvorna arbetar i det fördolda).
Egentligen skulle man kunna tycka synd om Andrews och Adriens sexuella problem i äktenskapet, eller rynka på näsan åt hur precis alla (män) planerar otrohet åt alla håll. Men allt sker med lätta fötter och i ett så stormande tempo att man bara kan skratta åt den frustande åtrån och de ångestladdade frustrationerna. Det finns många roliga repliker och situationer att skratta åt!
Alla skådespelare spelar sina roller engagerat och med rätt känsla för komedin. Det är roligt att få leva sig in i de olika parens fumlande försök, och att få skratta åt en pjäs som blandar högt och lågt och i förbifarten talar litet allvar och ser drömmarna i ett nytt ljus.
Länk till Stadsteaterns sida om En midsommarnatts sexkomedi
Egentligen skulle man kunna tycka synd om Andrews och Adriens sexuella problem i äktenskapet, eller rynka på näsan åt hur precis alla (män) planerar otrohet åt alla håll. Men allt sker med lätta fötter och i ett så stormande tempo att man bara kan skratta åt den frustande åtrån och de ångestladdade frustrationerna. Det finns många roliga repliker och situationer att skratta åt!
Alla skådespelare spelar sina roller engagerat och med rätt känsla för komedin. Det är roligt att få leva sig in i de olika parens fumlande försök, och att få skratta åt en pjäs som blandar högt och lågt och i förbifarten talar litet allvar och ser drömmarna i ett nytt ljus.
Länk till Stadsteaterns sida om En midsommarnatts sexkomedi
Foto: Petra Hellberg |
2 kommentarer:
åh, jag älskade verkligen denna pjäs i den uppsättning som Stadsteatern valt. Så varm och fylld med glädje, trots temat. Jag skulle aldrig se filmen men är så glad att jag såg pjäsen. Välspelad och härlig!
Den spelades verkligen med glädje och humor, och det fungerade bra att flytta handlingen från film till scen. Det är skönt att bara bli underhållen ibland!
Skicka en kommentar