Kläder och mode är en viktig del i den personlighet man visar upp, och en konstnär som Cindy Sherman som bygger personligheter och historier på sin gestalt lägger förstås mycket tankearbete på vilka kläder hon har på sig för sina fotografier. Utställningen Anti-Fashion på Deichtorhallen Sammlung Falckenberg i Hamburg börjar i några bildserier från tidigt i hennes karriär, där hon tar en reklambild, sedan placerar sig själv i den, och sedan överdriver den för att visa vad den egentligen vill säga - sexiga omslagsfoton, husliga hemmafruartiklar, glada konsumenter.
Modetidningar och designhus har varit intresserade av hennes verk, trots att hennes perverteringar av modet borde verka avskräckande. Men att omfamna något negativt kan leda till bättre cred, acceptant och mer press, så modevärlden har bjudit in Cindy Sherman gång på gång, såsom till en fotoserie i Harper's Bazaar 1993 eller direkta samarbeten med modehus som Comme des Garcons och Balenciaga.
De pyttesmå modeplaggen sitter illa på Shermans slanka men normala kropp, och istället för att rätta till, nåla och fuska för att allt skall ligga slätt och snyggt för fotografierna låter hon kläderna sitta snett och hudvecken synas. Sminket är slarvigt, peruker sitter snett, uppsynen är förvirrad, skrämmande eller galen. Ofta lägger hon till proteser som enorma bröst eller en gravidmage med utstående navel.
I 2007/2008 års bildsvit kan vi se en dansgolvsprinsessa med överdrivna läppar och ögonbryn som bara några år senare har blivit omsprungen av kvinnors frivilliga ingrepp i ansiktet som skapar en helt egen estetik som andra tycker är obehaglig. Verkligheten har kommit ikapp Cindy Shermans bilder.
Igen, som fashionista-influencer på omslaget av en exklusiv utgåva av Harper's Bazaar US 2016. Det groteska är nedtonat, istället finns en hunger efter att synas och betyda något.
I serien Men från 2019/2020 poserade Sherman som man, ofta i par med en kvinna på ett sätt som dubblerade förståelsen för just deras klädval och vad som fick dem att skiljas från eller likna varandra.
Mer lik ett traditionellt modereportage men ändå inte är bildserien Landscapes där Cindy Sherman fick klä sig i kreationer hämtade ur modehuset Chanels arkiv. För att inte råka fläcka de ömtåliga plaggen avstod Sherman från makeup och ändrade sina ansiktsuttryck digitalt i efterhand. Man ser att även utan de groteska överdrifterna är det svårt att skapa samma tjusning som i de gängse modellfotografierna - poserna måste vara perfekta, med några nålar i ryggen och kanske litet tråcklande för att plaggen skall se så överjordiskt snygga ut som en bläddrande, längtande läsare vill. Modereportagen skall visa oss vad vi aldrig kan uppnå, Cindy Sherman visar oss dem som har uppnått det och ändå inte blivit sköna gudinnor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar