Till Vimmerby i mörkaste Småland har det kommit en speciell gäst, numera häktad och på väg att lagföras för intrång i en annans hus. Fången vaktas av Iren, en försynt typ, mer byråkrat än biff. Fången själv har ett så långt namn att Iren knappt tror det när hon läser det, och har varit på turné med en cirkus och seglat på de sju haven - mest Sydamerika, låter det som. Hon tittar spjuveraktigt ut genom spjälorna i cellen och lyckas lura till sig säckpipan som hon lovade att inte spela på.
Pjäsen När skönheten kom till byn på Brunnsgatan Fyra bärs till stor del av de ypperliga skådespelarna. Ia Langhammer är fantastisk i mimik och attityd som den vuxna Pippi Långstrump, och Eva Rexed visar ett överraskande brett spektrum av nyanser från livrädd till timid. Diskussionerna dem emellan är underbara att se och höra.
Även Omid Khansari är en skicklig skådespelare men när han dundrar in börjar pjäsbygget vackla. Han har några goda poänger i att svenska folket nog blir besviket när de upptäcker att hjälten från barnböckerna har åldrats, men så drivs handlingen vidare från det skönt absurda till ledsamt osannolika, och tappar den underhållande stämningen. Det var litet synd med ett tråkigare slut.
 |
| Foto: Niklas Hellgren |
Roligt att du såg och skrev om denna. Jag var pepp på att gå men passade dessvärre inte med tiden.
SvaraRadera