På Västfronten intet nytt

Hur kan jag sätta mitt avtryck i den här världen? Hur skall jag visa vem jag är, hur klok och modig jag är? Det är det många människor som undrar, och särskilt starka är känslorna ofta i tonåren när man inte hunnit leva länge. Tyskland har legat i krig i tre år och behöver fler soldater. Ett brandtal i skolbyggnaden väcker ivern hos de unga männen Albert Kropp, Franz Müller, Ludwig Behm och Paul Bäumer att ansluta sig till armén för att strida. Paul är inte ens 18 år gammal men pojkarna förfalskar hans föräldrars namnteckning och snart är de alla på väg ut till fronten. För kejsaren, Gud och fäderneslandet!

De uppsluppna känslorna och uppmuntran vid inskrivningen bleknar snabbt bort under den korta vägen till de leriga kilometrar de är satta att försvara. Cyniska kommentarer från dem som möter dem är bara början. Själva striderna är grymma, osannolika, overkliga, omänskliga. Inget kunde ha förberett dem på skyttegravens fasa. Med kameran tätt intill Pauls blick kan vi bara ana litet av det. Redan första dagen dödas Ludwig.

Men redan i de första scenerna såg vi hur det overkliga kan bli till vardag. Kring matransonen växer en kärv vänskap fram med de övriga männen, äldre och med längre erfarenhet av kriget. Man skämtar med varandra, litet burdust men inte helt cyniskt. Inom synhåll pågår det verkliga livet - de franska böndernas arbete på sina åkrar, reklambilder från en lyckligare tid. Männen och vi hinner fundera över om de kommer att kunna träda ut i vardagen och leva som vanligt igen efter de här upplevelserna.

Vi vet, men soldaterna vet inte, att det är sista året av första världskriget. Parallellt med händelserna vid fronten får vi se förhandlingar om vapenvila och ett slut på kriget. Men viljan till att fortsätta striderna är starka på båda sidor. Vi ser hur varje ytterligare dag, ja, till och med varje timme låter fler soldater dö, unga människor som kommer att saknas av sina närmaste, som hade kunnat leva länge till, göra vanliga saker och njuta av livet.

2022 års filmatisering av På Västfronten intet nytt ställer det ofattbara, omfattande och påbjudna våldet emot människan som märker att han är en utbytbar kugge i ett maskineri han inte kan ta sig ut från. Den grymma verkligheten på fronten balanseras mot soldaternas rädsla och desperation när enda vägen är vidare genom ännu mer mörker och död.