Skilsmässan var inte över så snabbt. Den kom inte ens till stånd särskilt snart efter att Robert upptäckt att Frances varit otrogen. Tre säsonger (om än med färre och färre avsnitt) tog serien Divorce på sig, och det gjorde den rätt i.
Ett liv på tomgång i ett villaområde långt utanför New York City är inte en ursäkt för att ha ett utomäktenskapligt förhållande, men nu var det vad Frances gav sig in i bakom makens rygg. Egentligen är affären redan över, men Robert såras djupt när han upptäcker det. Hans ilska och hämndlystnad är så starka att man som utomstående tittare vill uppmana Frances att bara ge upp och ge honom skilsmässan han vill ha, den bufflige tölpen som gång på gång låser ut Frances från huset i vinterkylan. Men när vi ser Frances lida och förklara sig och be honom att förlåta henne går det att föreställa sig hur mycket kärlek det en gång har funnits mellan dem båda, och vilken sorg det vore att gå ifrån varandra.
Men efter hand påbörjar de gången mot skilsmässan. Det är så många små och stora detaljer som måste ordnas, medan bådas hjärtan värker, som att berätta för barnen. Vänta, har mitt ex skaffat en advokat? Då måste jag också göra det! En ännu bättre advokat, en riktig haj som ger mig allt! På var sitt håll börjar Frances och Robert planera för sina nya liv, och eftersom båda tänker att den andra har pengar gömda satsar båda stort på konstgalleri (Frances) och lekcentrum (Robert).
Att formaliteterna i skilsmässan är avklarade betyder inte att Robert och Frances är enkelt separerade för alltid. Speciellt som de har barn tillsammans (barn som tidvis hatar ena eller båda föräldrarna), men även om de inte hade det känns det varje gång de möts att de båda har en gemensam historia bakom sig. Det är fint att låta en hel serie fokusera på det, med de problem och ljuspunkter som kan uppstå när de två ändå försöker leva egna liv men omständigheter (en förälder som dör, barnets träning) för dem samman. Sarah Jessica Parker och Thomas Haden Church spelar Frances och Robert mycket bra.
Trots att grundtemat är skilsmässa är tonen i serien inte tröstlös. Den har också en hel del fantastiskt roliga inslag, främst förmedlade av Frances ena väninna Diane, spelad av den gnistrande Molly Shannon, som så ofta hamnar i spektakulära gräl med sin make Nick (Tracy Letts) under de stora sköna festerna de bjuder in till. Fastän Frances och Robert är historiens centrum, känns alla bifigurer helgjutna och intressanta i egen rätt. Divorce är en välgjord serie som följer två människor genom några viktiga händelser i livet.
Ett liv på tomgång i ett villaområde långt utanför New York City är inte en ursäkt för att ha ett utomäktenskapligt förhållande, men nu var det vad Frances gav sig in i bakom makens rygg. Egentligen är affären redan över, men Robert såras djupt när han upptäcker det. Hans ilska och hämndlystnad är så starka att man som utomstående tittare vill uppmana Frances att bara ge upp och ge honom skilsmässan han vill ha, den bufflige tölpen som gång på gång låser ut Frances från huset i vinterkylan. Men när vi ser Frances lida och förklara sig och be honom att förlåta henne går det att föreställa sig hur mycket kärlek det en gång har funnits mellan dem båda, och vilken sorg det vore att gå ifrån varandra.
Men efter hand påbörjar de gången mot skilsmässan. Det är så många små och stora detaljer som måste ordnas, medan bådas hjärtan värker, som att berätta för barnen. Vänta, har mitt ex skaffat en advokat? Då måste jag också göra det! En ännu bättre advokat, en riktig haj som ger mig allt! På var sitt håll börjar Frances och Robert planera för sina nya liv, och eftersom båda tänker att den andra har pengar gömda satsar båda stort på konstgalleri (Frances) och lekcentrum (Robert).
Att formaliteterna i skilsmässan är avklarade betyder inte att Robert och Frances är enkelt separerade för alltid. Speciellt som de har barn tillsammans (barn som tidvis hatar ena eller båda föräldrarna), men även om de inte hade det känns det varje gång de möts att de båda har en gemensam historia bakom sig. Det är fint att låta en hel serie fokusera på det, med de problem och ljuspunkter som kan uppstå när de två ändå försöker leva egna liv men omständigheter (en förälder som dör, barnets träning) för dem samman. Sarah Jessica Parker och Thomas Haden Church spelar Frances och Robert mycket bra.
Trots att grundtemat är skilsmässa är tonen i serien inte tröstlös. Den har också en hel del fantastiskt roliga inslag, främst förmedlade av Frances ena väninna Diane, spelad av den gnistrande Molly Shannon, som så ofta hamnar i spektakulära gräl med sin make Nick (Tracy Letts) under de stora sköna festerna de bjuder in till. Fastän Frances och Robert är historiens centrum, känns alla bifigurer helgjutna och intressanta i egen rätt. Divorce är en välgjord serie som följer två människor genom några viktiga händelser i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar