Långsamt men tungt inleder han konserten, legenden Robert Plant, mer än femtio år efter första spelningen på Gröna Lund. Fantastiska låten Rainbow följs av Turn It Up och Black Dog. Publiken är litet för stillsam för Robert Plant som nog hade velat ha mer respons. Men jag lovar, vi är tacksamma över att få höra de gamla klassikerna! Men bara litet trötta i det grå vädret, vilket ändå inte hindrat hängivna fans från att fylla upp framför scenen.
Plants nyare album är också bra, och från häromåret spelas May Queen, följt av ännu ett guldkorn, Going To California, som dock låter litet seg liksom Leadbelly-covern som kommer efter. Då har ändå ljudet av sången förstärkts mot hur svagt det lät från början, och det är ju viktigt! Med ännu en nyare låt, Carry Fire och dess vackra orientaliska slingor, kommer energin åter. Babe I'm Gonna Leave You låter bra, och ännu mer så Arbaden (Maggie's Baby) med fint samspel från gitarr och fiol. Låtarna drar mer och mer åt folktonshållet i de covers som bandet ändå gör mycket personliga. Efter Fixin To Die kommer nästa Leadbelly-cover Gallows Pole, som blir sista ordinarie låt efter en dryg timmes spelning.
Men nej, det var inte slut. När bandet intog scenen för extra nummer och Robert Plant än en gång presenterade musikerna var de utökade med the King of Sweden! Schysst! Första extranumret var In The Mood i en fin version, och så Ramble On med väldigt tung och skön bas. Halvannan timme tickade konserten men det vi fick var många stora låtar ur musikhistorien med ett riktigt bra band.
Men nej, det var inte slut. När bandet intog scenen för extra nummer och Robert Plant än en gång presenterade musikerna var de utökade med the King of Sweden! Schysst! Första extranumret var In The Mood i en fin version, och så Ramble On med väldigt tung och skön bas. Halvannan timme tickade konserten men det vi fick var många stora låtar ur musikhistorien med ett riktigt bra band.
I ett stillsamt sommarregn fint som en fallande dimma hyllade vi en av rockens giganter - Robert Plant.
SvaraRaderaEn av dessa långhåriga, svettiga och ylande rock-hundar som skrämde bort all den tråkiga musiken och kom med riktigt roligt röjande.
Att få höra live Led Zeppelin-låtar vilka jag som 20-nånting introducerades till och fortfarande älskar - Black Dog, Going to California, I'm gonna leave you, Gallows Pole och Ramble On (på förra turnen hörde jag fantadtiska Rock N'Roll) är fantastiskt. Mer Led Zeppelin Robert!