Ant-Man and the Wasp

"Sätter ni bara 'kvant-' framför allt ni säger?" frågar Scott Lang när Hank Pym och Hope van Dyne kastar idéer mellan sig. Det var Hank Pym som skapade dräkten som både han själv och Scott burit, den som kan göra en liten som en myra men med bibehållen kraft i fighter mot skurkar. Nu har han dessutom byggt en likadan till dottern Hope, men med vingar! Så medan Ant-Man måste lifta med flygmyror kan The Wasp flyga fram på egen hand.

I förra filmen, Ant-Man, vågade sig Scott Lang på det farliga tricket att krympa sig ned till kvantnivå, trots Hank Pyms varningar. Det var ju så han förlorade sin hustru och medforskare Janet van Dyne, får vi veta nu! Men Scott Langs sejour på kvant-nivån länkade för en kort stund samman honom med Janet van Dyne, och nu växer hoppet om att kunna hitta henne och föra henne tillbaka till vår värld! För det ändamålet har Hank Pym och Hope van Dyne byggt ett högteknologiskt laboratorium.

Men laboratoriebygget har dragit till sig intresset inte bara från slemmot som förmedlat  komponenterna, utan även till en svårgripbar varelse med egen agenda, kallad Ghost för att hen kan gå genom väggar och föremål. Sådan tur då, att hela huset med laboratoriet i går att krympa ned till storleken av en resväska! Ännu mer tur att de avancerade instrumenten inte tappar kalibreringen när man bär labbet under armen eller skakar om det på en biljakt över guppiga gator!

Nackdelen med ett bärbart laboratorium är förstås att det är mycket lättare att stjäla, och det sker förstås inför det mest kritiska ögonblicket, den enda stunden då det går att hitta Janet van Dyne. Färden till kvantnivån går förbi fascinerande och fascinerade björndjur, och risken är stor att ingen kan komma tillbaka därifrån. Ant-Man och The Wasp jagar och blir jagade av skurkarna; förminskar sig och förstorar sig allteftersom vad som behövs. Oturligt nog fungerar inte Ant-Mans dräkt riktigt som den skall, och ibland fastnar han i fel storlek med dråpliga eller till och med farliga situationer som följd.

Av Marvels superhjältar hör Ant-Man till dem som har litet lättsammare, familjevänliga historier med mer humor i handlingen. Det fungerar lika bra i andra filmen som i första, och det gör att man kan skratta vidare åt de logiska krumsprång som låter huvudpersonerna sätta ihop fantastiska "vetenskapliga" teorier med kvantklister. Från början till slut är tempot och underhållningsfaktorn höga, och det gör Ant-Man and the Wasp till en bra actionfilm.