Hasselbladstiftelsen delar varje år ut pris i fotografi. År 2017 gick det priset till den nederländska konstnären Rineke Dijkstra, som varit verksam och hållit igång projekt under flera decennier. I motiveringen stod bland annat "Hennes storskaliga fotografier fokuserar på temat identitet. Hon fångar ofta sina modeller i perioder av förändring eller i ögonblick av sårbarhet. Rineke Dijkstra arbetar med serier och hennes bilder för tankarna till den visuella skärpan i sextonhundratalets nederländska porträttmåleri. Hon skapar intima gestaltningar av sina modeller, samtidigt som hon ger en antydan om deras livsvillkor."
I anslutning till Göteborgs Konstmuseum ställer Hasselbladstiftelsen ut fotografier och fotosviter av Rineke Dijkstra vilka ger en (begränsad) inblick i hennes metod och motiv. Den unga kvinnan Shany är fotograferad både privat och i sin israeliska arméuniform. Jag ser inte tillräckligt med detaljer för att komma Shany närmare inpå livet. Där finns också två foton ur en serie porträtt av flickor på en polsk strand. Den unga flickan i grön baddräkt tittar avvaktande mot kameran, och visst kan man gissa sig till delar av hennes personlighet, men jag tänker mer på hur mörk och grå himlen och vattnet bakom henne ser ut. Tycker hon om att bada fastän det är kallt eller stannar hon för fotografens skull? Vad tror hon att fotografiet skall betyda för henne själv?
Fotoserien om Almerisa är dock fascinerande i egen rätt. 1994 började Dijkstra fotografera nyanlända flyktingar från Bosnien. En av dem var barnet Almerisa, som med ett foto taget varje år växer upp till en ung kvinna och i de senare bilderna en nybliven mor med ett eget barn. Det är intressant att se ögonblicksbilderna uppradade bredvid varandra, och jag hinner fundera på vad Almerisa jobbar med och hur många vänner hon har. Men återigen ger fotografierna inte mycket vägledning, och jag känner inte något engagemang i Almerisas liv när allt ser så ordnat och fint ut inför kameran. Kanske finns det andra som grips av Rineke Dijkstras foto, och kanske skulle jag ändra mig om jag såg fler av hennes verk, men mig går hennes tilltal helt förbi.
Länk till Hasselbladstiftelsens sida om Rineke Dijkstra
I anslutning till Göteborgs Konstmuseum ställer Hasselbladstiftelsen ut fotografier och fotosviter av Rineke Dijkstra vilka ger en (begränsad) inblick i hennes metod och motiv. Den unga kvinnan Shany är fotograferad både privat och i sin israeliska arméuniform. Jag ser inte tillräckligt med detaljer för att komma Shany närmare inpå livet. Där finns också två foton ur en serie porträtt av flickor på en polsk strand. Den unga flickan i grön baddräkt tittar avvaktande mot kameran, och visst kan man gissa sig till delar av hennes personlighet, men jag tänker mer på hur mörk och grå himlen och vattnet bakom henne ser ut. Tycker hon om att bada fastän det är kallt eller stannar hon för fotografens skull? Vad tror hon att fotografiet skall betyda för henne själv?
Fotoserien om Almerisa är dock fascinerande i egen rätt. 1994 började Dijkstra fotografera nyanlända flyktingar från Bosnien. En av dem var barnet Almerisa, som med ett foto taget varje år växer upp till en ung kvinna och i de senare bilderna en nybliven mor med ett eget barn. Det är intressant att se ögonblicksbilderna uppradade bredvid varandra, och jag hinner fundera på vad Almerisa jobbar med och hur många vänner hon har. Men återigen ger fotografierna inte mycket vägledning, och jag känner inte något engagemang i Almerisas liv när allt ser så ordnat och fint ut inför kameran. Kanske finns det andra som grips av Rineke Dijkstras foto, och kanske skulle jag ändra mig om jag såg fler av hennes verk, men mig går hennes tilltal helt förbi.
Länk till Hasselbladstiftelsens sida om Rineke Dijkstra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar