måndag 4 december 2017

Vintersolnedgång med en ryttare och en stegrande häst av C F Hill

Snön kom häromveckan och försvann efter någon dag. Den kommer säkert igen i vinter, och några klara vinternätter kommer den att ligga orörd och gnistrande över stora ytor och rama in mörka trädgrenar vackert. Men den kommer också att trampas till slask där människor går, och göra det svårt och otrevligt att ta sig fram.


Carl Fredrik Hills tavla Vintersolnedgång med en ryttare och en stegrande häst visar den dubbelheten och flera andra dubbelheter. På fälten ligger snön mjuk och inbjudande, men på vägen har den trampats ned i jorden och bildat en sörja. På samma sättt står kraften och rörelsen hos den stegrande hästen i motsats till den stillsamma solnedgången, och vägen som går in i tavlans mitt står mot trädens upprätta resning. Och hela tavlan bär så på sina egna motsättningar: Harmoni och paradox. Lugnande och oroande på samma gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar