onsdag 27 september 2017

John Legend i Globen


Senaste skivan Darkness and Light innehåller ännu fler bevis på John Legends musikaliska geni. Turnén med samma namn inleder med de första låtarna på skivan, I Know Better och Penhouse Floor i en riktigt sugande version. Tonight (Best You Ever Had) fortsätter på det sensuella spåret, liksom så många andra av kvällens låtar. Men det tilltalande med den djupt fysiska kärlek som John Legend sjunger om är att den alltid är personlig, inte en i raden av erövringar, och också alltid vet med sig att kärleken sällan är perfekt. Och i ett fint montage på storbildsskärmarna på scenen visas människors kärlek i alla åldrar och etniciteter, inte bara som något för de unga och vackra.


Det är i mina ögon och öron en stor fördel att inga av de rappare som uppträtt i John Legends låtar är med på turnén. Istället får de kompetenta doasångerskorna större plats, med kompletterande röster och en attityd av styrka. Jag älskar inte att regelbundet bli uppmanad att ställa mig upp och dansa, för jag vill hellre fokusera på vad jag hör, men visst kan man känna lust att röra sig till sångerna. I Slow Dance har Legend fått nog av att dansa ensam på scenen och en lycklig kvinna ur publiken får göra honom sällskap med den äran. Oooh, vilken dröm att hamna i armarna på den charmige John Legend! Men strax därpå återvänder han till sin familj, berättar om när dottern Luna föddes förra året och spelar låten till vilken hon kom in i världen: Curtis Mayfields Superfly, i skönt psykedelisk funkstil som bandet och sångaren gör utmärkt. Nästa cover, Wake Up Everybody, påminner om hur många orättvisor som ännu finns i världen och att vi fortfarande måste kämpa mot dem.

I Ordinary People får publiken sjunga refrängen, men det gör vi ju absolut inte lika bra som John Legend själv! Hans innerliga stämma balanserar kan bära på det största allvaret men också en välkommen glimt av humor. Låtarna har energi och framåtdriv utan att egentligen vara snabba, förutom den pulserande danslåten Green Light som har högre tempo.

Med en vacker, vacker So High avslutar John Legend ordinarie set, på väg upp i himlen flankerad av litet väl starka strålkastare. Men snart är han tillbaka, lika intim med hela Globen i underverket All Of Me. Allra sist får vi Glory, skriven till filmen Selma och framförd till autentiska filmbilder från Selma, Ferguson, Women's March och andra viktiga tillfällen i historien. Det finns som sagt många orättvisor kvar i världen men också kärlek mellan människor som hjälper oss att orka fortsätta arbeta för en bättre värld.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar