De flesta av novellerna i Tessa Hadleys samling rör sig kring hemliga (tillfälliga) förbindelser och sexuella tabun som bryts - inte tabun i form av exotiska perversioner och vågade lekar, utan olämpliga förbindelser och otrohet. Det är inte själva akten som står i fokus, utan istället den efterverkan den har på någon av de inblandade, eller på någon i närheten som anar det outsagda.
Jag tycker om att Tessa Hadley närstuderar laddningen, inte urladdningen. Jag tycker mindre om hur hon i detalj beskriver personers kläder, frisyrer och kroppshållning, och andra fysiska objekt i omgivningen. Tillsammans med hennes litet ansträngda språkbruk blir beskrivningarna inte stämningsskapande, utan något som låser fast människorna i något icke-relaterbart, nästan som om de är fjärilar uppträdda på nålar. Som om de är de perfekta karaktärsexemplaren i en bok, vilka vi vanliga aldrig kan likna.
Det paradoxala är att Tessa Hadley tycks vara lika plågad av den distansen själv. I berättelsen The Card Trick följer vi den boklärda men o-chica tonårsflickan Gina, som tillbringar några sommarveckor med en vacker och vänlig familj:
Att visa inre landskap med hjälp av miljöbeskrivningar är ofta givande, och jag uppskattar att Hadley kan gestalta stora känsloomvälvningar som på ytan är osynliga, men i de korta novellerna tar klänningsmodeller och vilka grönsaker som hackas så stor plats och är i mina ögon litet irriterande. Men novellernas teman är ytterligt intressanta och välkonstruerade. Jag kan inte välja ett omdöme som blandar mina båda känslor, utan ser på Sunstroke med lika delar uppskattning och frustration.
Jag tycker om att Tessa Hadley närstuderar laddningen, inte urladdningen. Jag tycker mindre om hur hon i detalj beskriver personers kläder, frisyrer och kroppshållning, och andra fysiska objekt i omgivningen. Tillsammans med hennes litet ansträngda språkbruk blir beskrivningarna inte stämningsskapande, utan något som låser fast människorna i något icke-relaterbart, nästan som om de är fjärilar uppträdda på nålar. Som om de är de perfekta karaktärsexemplaren i en bok, vilka vi vanliga aldrig kan likna.
Det paradoxala är att Tessa Hadley tycks vara lika plågad av den distansen själv. I berättelsen The Card Trick följer vi den boklärda men o-chica tonårsflickan Gina, som tillbringar några sommarveckor med en vacker och vänlig familj:
The house was filled with vivid laughing photographs in which the lives of this family seemed poignant and enchanting even beyond anything you could grasp in everyday contact with them. Gina studied the photographs with the same yearning she felt looking at fashion pictures in magazines: trying to learn how one might possess oneself with such certainty, know so confidently how to live.
Att visa inre landskap med hjälp av miljöbeskrivningar är ofta givande, och jag uppskattar att Hadley kan gestalta stora känsloomvälvningar som på ytan är osynliga, men i de korta novellerna tar klänningsmodeller och vilka grönsaker som hackas så stor plats och är i mina ögon litet irriterande. Men novellernas teman är ytterligt intressanta och välkonstruerade. Jag kan inte välja ett omdöme som blandar mina båda känslor, utan ser på Sunstroke med lika delar uppskattning och frustration.
Spännande med ett så delat intryck! Förstår frustrationen du beskriver men blir också nyfiken på tematiken... Inte hört talas om författaren förut, tack för tips!
SvaraRaderaVisst är det ett intressant tema som jag faktiskt önskar att fler ägnade sig åt! Att jag hittade boken var ren slump; den låg bland de utrangerade böckerna på biblioteket när jag gick förbi.
SvaraRaderaÅh, jag älskar att hitta böcker av en slump! Vare sig det är en gallrad biblioteksbok eller ett blogginlägg. Trevlig läshelg hälsar Seb
SvaraRadera